Tågmagasin

Tågmagasin brukar användas för den del av modelljärnvägen som är "utanför scenen", där tågen hamnar när de gjort sitt jobb i ett trafikspel t.ex. Många modelljärnvägar använder olika former av tågmagasin eftersom nästan ingen modelljärnväg kan avbilda ett komplett järnvägsnät. Vill man bedriva planerad trafik på sin modelljärnväg är tågmagasin ofta nödvändiga, särkilt om man vill bedriva trafik av huvudlinjekaraktär med tät trafik med lång tåg.

Många har nog tänkt att bygga en dold uppställningsbangård för denna funktion. Det är dock svårt att få en överbyggd uppställningsbangård att fungera väl, och det är svårt att komma åt vagnar för eventuell "handrangering".

Amerikanska erfarenheter säger att man aldrig har för mycket uppställningsspår; behovet av handla MJ-fordon överskrider alltid tillgäglig plats. Samtidigt vill man ju ha kvar utrymme till själva modelljärnvägen.

Nedan följer en tabell med alternativa lösningar för tågmagasin:

Variant	Fördelar	Nackdelar
1. Uppställningbangård med växlar och eventuellt en vändslinga (Byggs som en vanlig bangård med växelgator och eventuellt en vändslinga för att vända tågen.)	Går att bygga med vanlig spårmaterial som finns i handeln. Passar för automatiskt drift.	Mycket utrymmeskrävande. Kräver vändslingeautomatik vid 2R-drift.
2. Uppställningbangård med växlar och en vändskiva i ena änden. (Byggs som ovan, men växlarna i ena änden ersätts med en vändskiva.)	Kräver lite mindre utrymme, framför allt på längden.	Besvärlig att automatisera.
3. Travers. (En spårtravers med ett visst antal spår.)	Kräver mindre utrymme än alternativ 2, speciellt på längden.	Mycket besvärlig att automatisera. Begränsad tåglängd.
4. Kassetter. (Lösa "kassetter" för tåg och lok.)	Mycket utrymmesbesparande. Expanderbar - det är bara att bygga fler kassetter.	Omöjlig att automatisera.