Herpa: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 36: Rad 36:
[[Kategori: Bilar]]
[[Kategori: Bilar]]
[[Kategori: Vägfordon]]
[[Kategori: Vägfordon]]
[[Kategori: Intermodal trafik]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala N]]

Versionen från 30 april 2022 kl. 13.37


Herpa Miniaturmodelle GmbH


Herpas historia började år 1949 då en firma vid namn »Hergenröther und Patente« startades i den lilla bayerska staden Beilngries. Namnet Herpa i sig är då givetvis härlett ur det ursprungliga firmanamnets begynnelsebokstäver. Grundaren Wilhelm Hergenröther hade som idé att tillverka mj-tillbehör, främst då olika former av landskaps- och anläggningsartiklar, till den vid denna tid gryende mj-marknaden. Tiderna efter andra världskriget var dock allmänt hårda och det var brist på hårdvaluta. Tillverkningen fortskred ändå även om den inte verkar ha varit så särdeles lukrativ. I Nürnberg så grundade en annan herre vid namn Fritz Wagener firman Riwa. Denna firma (som inte ska förväxlas med den nu avsomnade mj-tillverkaren Röwa) hade dock inget att göra med modelljärnvägar utan dess inriktning var istället fokuserad på tillverkning av plastdetaljer för foto- och skivbranschen samt för bilindustrin. Denna firma gick bra redan från start och man började ganska snart att leta efter större lokaler utanför Nürnberg för att kunna utöka produktionen.

Valet föll på den lilla staden Dietenhofen, som låg nästan granne med Beilngries, till vilken man flyttade Riwas produktion 1965. Det är nu oklart om Herpa kommit på obestånd eller om något annat inträffat, men samma år togs även Herpa över av Riwa och Wilhelm Hergenröthers vidare öden är efter det okända. Firmorna fortsatte dock att existera parallellt, men deras produktion var helt åtskild även om man delade lokaler. Först 1971 så började Herpa å sin sida att bredda sin produktion lite och man presenterade på detta års Nürnbergmässa några husbyggsatser i skala 1:160. Dessa togs väl emot och det innebar samtidigt att Herpa kom att växa som aktör. På 1978 års Nürnbergsmässa så presenterades då de första olika färdigmodellerna i form av bilar i skala 1:87 (som byggdes ihop medelst snäppfästning och alltså inte limmades) och denna produktion utvecklades sedan vidare på egen hand av Fritz Wageners söner, Claus och Dieter.

Herpa_x_3_80s_models.jpg
Några av Herpas 80-talsmodeller


Under 1980-talets början så kom sedan de första lastbilsmodellerna i 1:87 och nu började många företag få upp ögonen för det reklamvärde som fanns i modellerna. Bil- och lastbilsmodeller med reklamtryck för olika företag, s.k. Werbemodelle, blev en viktig del av försäljningen och man uppnådde fort kontrakt med uppåt femton bil- och karosstillverkare om produktion av reklammodeller. Man började även ge ut en egen samlartidning vid namn “Der Maßstab” för att skapa en översikt av den redan ganska omfattande modelltillverkningen. Under 1980-talets andra halva började man nu bredda sig ytterligare. Dels kom man med sin s.k. High Tech-serie i 1:87 vilken inleddes med en modell av en Ferrari Testarossa och följdes av bl.a. en Porsche 959..

Herpa_2500_och_2501_a.jpg
Herpa High-Tech Ferrari Testarossa [art.nr 2500] och Porsche 959 [art.nr 2501]


Man började nu även så mått att påbörja en utveckling av färdigmodeller av flygplan. Först ut var en modell av Boeing 747-200 i skala 1:500. Flygbolaget Lufthansa blev första större kund och beställde omgående modeller exklusiv för egen räkning. Denna modellerserie kom att kallas för Lufthansa Model-Edition och först ut där var en modell av en Boeing 737-300 i skala 1:200 som sedan snabbt följdes av en Junkers Ju 52 i skala 1:160.

Herpa_Wings_550068_Boeing_737-300_1_200_a.jpg
Herpa Wings Boeing 737-300 i skala 1:200 [art.nr 550068]


Datateknologin gjorde sedan sitt intåg i slutet av 1980- och början av 1990-talet. Den användes då bl.a. för utveckling av en modell av Ferrari F40 i skalorna 1:43 och 1:87. Man inledde nu även ett visst produktionssamarbete med en firma i Sydostasien. Där utvecklades och förfinades produktionen av flygplansmodeller i skala 1:500. Produktutveckling och kvalitetskontroll blev dock kvar i Dietenhofen. Serien med flygplansmodeller i skala 1:500 presenterades på Nürnbergmässan 1992 under namnet ”Herpa Wings” och blev snabbt en succé bland många flygbolag som beställde modeller i de egna färgerna. Likaså var flygplanstillverkarna intresserade och 1995 tecknades ett licensavtal med Boeing. I skala 1:87 började man även tillverka motorcyklar i modell. Man släppte även en serie av metallbilar kallad ’Youngtimers” och som vände sig till en yngre publik samtidigt som man i skala 1:160 började att tillverka lastbilsmodeller. På flygsidan kom man med en serie med flygplatstillbehör i skala 1:500 för att kunna erbjuda möjligheter till att bygga upp flygplatsdioramor. Man började även ge ut en samlartidning kallad ”WingsWorld”. 1997 utökades flygsortimentet ytterligare genom att man kom med en ny serie flygplansmodeller i skala 1:200, många av dem i metall.


Herpa_Wings_550789_Boeing_727-100_1_200_a.jpg
Herpa Wings Boeing 727-100 i skala 1:200 [art.nr 550789]


Under 1999 firade Herpa sitt 50-års jubileum med en stor festival i Dietenhofen. Man introducerade även en samlarklubb för flygplansmodeller kallad ”Herpa Wings Club”. I samband med detta så introducerades, som ett komplement till dioramabyggandet, flygplatsbyggnader i skala 1:500. På bilmodellsidan så kom för första gången bilmodeller i skala 1:160. Tanken med dioramabyggande återkom även under början av 2000-talet och man började under 2002 att släppa lättbyggda s.k. diorama-set. I nutid har man på flygsidan, i reklamsyfte, ytterligare gått ned i skala och från 2004 började man erbjuda flygbolagen modeller även i skala 1:1000. Överlag är Herpa en av de större aktörerna på modellmarknaden och än så länge verkar de inte ha drabbats av ekonomiska problem av samma typ som en del andra tillverkare råkat ut för.

Källor

Utdrag från Herpas hemsida samt kataloger och Internet i en fri översättning.