Svenska järnvägsepoker

För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och rullande material kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i epoker. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika järnvägsepoker fastställda av Morop.

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, NEM 800. NEM 806D, epokindelningen för Tyskland, har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.

Epoktabell - epok I

Beteckning och tidsperiod	Beskrivning statliga järnvägar	Beskrivning privata järnvägsföretag
Epok I 1856-1922	Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av SJ. Ångdrift helt dominerande, personvagnar sedermera målade i färger som indikerar klass.	Efter misslyckat försök att bygga ett järnvägsnät med privat kapital, bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De privatbanor som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen bana och egen rullande materiel. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. befordringsskyldighet. Majoriteten byggs som normalspåriga, men en del byggs som smalspåriga med flera olika spårvidder. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass.
Period a 1856-1874	Järnvägens grundartid. Västra stambanan klar 1862, södra stambanan 1864, nordvästra stambanan 1872, östra stambanan 1874, medan norra stambanorna var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien (A, B, F, G och H). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg.	De första privatbanorna öppnades för trafik 1856, bland andra KHJ (sträckan Örebro Dylta), NEJ och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var GDJ, klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. Inte heller spårvidderna standardiseras, många smalspårsbanor byggs med olika spårvidder.
Period b 1873-1891	1873 har SJ 1382 km järnväg. Norrländska tvärbanan klar 1882, norra stambanorna klara till Vännäs 1891. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin (C, D och K). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med 1886 års underrede helt av stål införs, som har bärighet på 12-15 ton.	1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: HMMJ (1873), SWB (1875), OFWJ (1876) och BJ (1879). HNJ klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. Malmbanan byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. Västkustbanan byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Treaxliga malmvagnar införs i stor mängd, i övrigt är standardiseringen är begränsad. Vissa banor börja dock köpa godsvagnar av SJ 1886 års modell. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen (BJ, SWB, HNJ m.fl.).
Period c 1891-1901	Norra stambanorna klara till Boden 1894. Malmbanan (1891) och Västkustbanan (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ånglok konstruerade i Sverige börjar dominera ångloksparken (t.ex. litt. Cc och Kd). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp.	GBJ klar 1894, VGJ klar 1900. Roslagsbanan blir först med eldrift i Sverige. Västkustbanan förstatligas 1896.
Period d 1901-1909	Nya ånglokskonstruktioner med överhettning, kolvslider, Walschaerts slidstyrning och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 (A och E först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga vagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på 1898 års underrede med en bärighet på 14-18 ton införs. De äldsta ångloken utrangeras.	En del mindre privatbanor byggs också. BJ beställer Sveriges första ånglok med överhettare 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med 1886 års modell. Roslagsbanan inför tryckluftbroms för persontåg.
Period e 1909-1922	Nyköpingsbanan klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli Inlandsbanan förstatligades, och banan började byggas. Malmbanan elektrifieras. Litt B, F, J, R, S och Sb blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. Ljussignaler började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.	En del mindre privatbanor byggs. BJ lanserar litt H3 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. OFWJ beställer de första svenska tre-cylindriga loken (M3) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie åtta-kopplade tanklok för smalspår, totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ.

Epoktabell - epok II

Beteckning och tidsperiod	Beskrivning statliga järnvägar	Beskrivning privata järnvägsföretag
Epok II 1922-1948	1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt litterasystem för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från vägtrafiken börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels elektrifiering som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. Ilgodståg går med 90 km/h. Automatisk linjeblockering införs på en del tätt trafikerade linjer.	1922 finns 9775 km enskilda järnvägar i Sverige. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken.
Period a 1922-1930	Elektrifiering av VSB, ellok litt D och U. Klassfärgerna på personvagnar försvinner, rödbrunt används för alla klasser. Stolpvagnar (litt N och NN), lådvagnar (litt I) och kalkvagnar (litt R) byggs om med plåtlämmar (litt Os, Or). Lokomotorer börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid järnvägsövergångar, orangemålade kryssmärken med texten "VARNING FÖR TÅG".	OKB färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer trecylindriga lok för gods- och persontrafik, störst blir BJ litt H3s. OFWJ får sitt första turbinlok litt M3t 1930. De första rälsbussarna, ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. Tyska godsvagnar köps in av flera privatbanor. HNJ går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. Roslagsbanan blir först med automatisk linjeblockering 1925.
Period b 1930-1939	Inlandsbanan blir till sist färdigbyggd 1937. Paragraf 100 för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. SSB, ÖSB, f.d. NrSlJ och Stockholm-Långsele. SJ får sina första smalspårsbanor i samband med privatiseringar. Personvagnar i nitad stålkonstruktion införs. Större standardgodsvagnar G och O. SJ inför sina första rälsbussar av Hilding Carlssons modell. Ellok litt Ha, Hb och Ub. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas.	Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl (OKB, UGJ, LKSJ, MaVJ, NrSlJ, MlSlJ m.fl.), TGOJ bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya standardgodsvagnar köps av en del banor. Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor. SWB och BJ går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är Hilding Carlssons tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Saltsjöbanan blir först i Sverige med fjärrblockering 1938.
Period c 1939-1948	Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av Sveriges omfattande smalspårsnät, samt en stor mängd rullande material av mångskiftande ålder och konstruktion. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen Långsele-Boden, samt även sidobanor. Ellok litt. F och M. Gengas på motorfordon används under VK II, liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. Personvagnar i svetsad stålkonstruktion införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt Gp. Hilding Carlssons boggierälsbuss införs på stor bredd på både smal- och normalspår. Bommar vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre rullande material från enskilda järnvägar avvecklas inom några år efter övertagandet.	Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de enskilda järnvägarna efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. GDG elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt O och Ds. Roslagsbanan fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor.

Epoktabell - epok III

Beteckning och tidsperiod	Beskrivning statliga järnvägar	Beskrivning privata järnvägsföretag
Epok III 1948-1967	1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. Fjärrblockering införs i begränsad omfattning. Godsexpresståg införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar.	1948 finns fortfarande 2077 km enskilda järnvägar. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag (NBJ, TGOJ, NKlJ, m.fl.).
Period a 1948-1956	Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. enskilda järnvägar och bibanor. De sista nytillverkade ångloken (S1, E10) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok Da, Ma, Hg, Ud och Ra. 50 dieselväxellok av typ V3 införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår (YCo5p/t) och normalspår (YCo6). Till smalspårsnätet levereras även nya diesellok (Tp, Z4p). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ Ge, Grf och Ou införs. 1951 börjar en ny modell av bommar i fackverkskonstruktion införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. Paragraf 100, bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. Trafiken under epok IIIa	Roslagsbanan elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. TGOJ elektrifieras och skaffar nya loktyper Hg, Ub, Bt och Ma. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.
Period b 1956-1967	Tredje klass tas bort 1956. Diesellok för linjetrafik introduceras (T2, T43 m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, 60-talsmodellen, införs 1960. Nya standardgodsvagnar, Gre, Oe, Ore och Teu. Försök med container- och piggybacktrafik inleds. 1956 börjar bansignaler vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista banvakterna tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. Trafiken under epok IIIb	TGOJ inför CTC 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. Nynäsbanan förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. Roslagsbanan går helt upp i SJ 1959. NBJ slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick SNJ helt i SJ.

Epoktabell - epok IV

Beteckning och tidsperiod	Beskrivning statliga järnvägar	Beskrivning privata järnvägsföretag
Epok IV 1967-1988	1967 har SJ 12202 km järnvägar. Rc och T44 införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. Intermodal trafik börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd.	1967 finns alltjämt 870 km enskilda järnvägar i Sverige.
Period a 1967-1979	Högertrafik på vägarna 1967. Första Rc (Rc, Rc2, Rc3 & Rc4) och T44. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. UIC-systemet. 1970 infördes även ett nytt litterasystem för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala (Rs). Containertrafiken blev omfattande, piggybacktrafik infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. H). Nya standardgodsvagnar, Hbis, Kbps och Lgjs. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det nya systemet med bommar och kryssmärken vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. Gs och Os. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. Trafiken under epok IVa	TGOJ gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då Roslagsbanan, Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där.
Period b 1979-1988	A7/B7-vagnarna tas i trafik. En ny rälsbusstyp, Y1, levereras. Rc5 & Rc6 levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar Hbikks, Lnps och Sdms. ATC-1 tas i drift 1980. Csam-systemet med minicontainers införs, men säljs till ASG 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, Växjö-Västervik, läggs ned. Nitade 30-talsvagnar tas ur trafik. D-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. Trafiken under epok IVb	Nordwaggon grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. TGOJ ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs NBJ upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985.

Epoktabell - epok V

Beteckning och tidsperiod	Beskrivning statliga järnvägar	Beskrivning privata järnvägsföretag
Epok V 1988-2010	1988 har SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. GC och andra, privata godsdragare.	1988 finns dessutom kvar 479 km enskilda järnvägar. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar.
Period a 1988-2001	Banverket bildas och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. Svealandsbanan färdig 1997 och Öresundsförbindelsen 2000. X2, X31, och Kustpilen. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. LKAB tar över malmtrafiken från SJ med en egen tågoperatör, Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ Da, Hg, T21, T43, svetsade 40-talsvagnar och rälsbuss Y6 tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. SJ upphör med kylvagnar, i stället används kylcontainrar.	Arlandabanan klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, Shortline Väst, Woxna Express och Tågab. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som BK-Tåg, BSM och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre Nohab-dieslar från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. Inlandsbanan ombildas som kommunägd privatbana 1993. SJ tar över TGOJ återstående persontrafik 1995, TGOJ fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av NKlJ lades ner 1990.
Period b 2001-2010	Green Cargo bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. Mälarbanan färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon (Regina, X40). SJ:s Rc-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, Iore. Vagnar ur sextiotalsgenerationen tas ur trafik hos SJ.	En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. Hector Rail, CargoNet och DB Schenker Rail. Dessa investerar i nya lok (t.ex. 185, 142, och EG) och vagnar av ett flertal typer. Begagnade TMZ köps också in. Veolia börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar (Regina, Itino)

Epoktabell - epok VI

Beteckning och tidsperiod	Beskrivning statliga järnvägar	Beskrivning privata järnvägsföretag
Epok VI 2010-	Trafikverket grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. Botniabanan klar 2010, ERTMS börjar införas. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. X55, Re och Mb anskaffas. Järnvägens allmänna befordringsskyldighet upphörde 2018.	Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med X74 fr.o.m. 2015. Vectron-lok införs. TGOJ går upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt.

Wiki-sidor

Svensk modelljärnväg

Internetkällor

Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

Ekeving.se (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar (1958)

Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m. (Järnvägskartor 1960).

Historiskt.nu (Svensk järnvägshistoria).

Historiskt.nu: Järnvägsstatistik

Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

Järnväg.net (Aktuellt om svenska järnvägar).

Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo (Green Cargos anskaffningsstrategi).

Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar (Kraftigt minskad vagnslasttrafik).

Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det? (Första klass sittplatser före 1956).

Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc

Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige

Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler

Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig? (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen (Över Ystad).

Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget (Juni 2024).

Livets resa: Internationella godsvagnalittera (Kjell Friberg om UIC-littera).

Lokman.se: Nordwaggon

Railcolornews: ÖBB 1144

riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.

Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.

Wikipedia: Systemtåg

Tryckta källor - allmänt

Erik Nothin: Vagnlära. Stockholm 1912.

Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i järnvägar! nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

LOK: "Tidsperioder." i Allt om Hobby nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Jon Fast: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i Allt om Hobby nr 2/1991.

Johan Hellström: "Vagnförändringar vid Nordwaggon." i Tåg nr 9/2000

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: Spåren efter avregleringen (KFB-rapport 2000:25). Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

Rutger Friberg: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i allt om Hobby nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2003.

Peter Bark: Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept. Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004. Borlänge: Banverket 2006.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i Spår 2008.

Lars Olov Karlsson: "Botniabanans första bit öppnad." i Allt om Hobby nr 7/2010.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Järnvägstrafikutredningen: En modern reglering av järnvägstransporter (SOU 2015:9). Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 20/2015.

Krister Sandberg (red.): Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

Lars Olov Karlsson: "Banvaktens stuga." i Allt om Hobby nr 6/2018 (Beskrivning).

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i Tåg nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år. Omtag svensk järnväg 2023.

Trafikverket: Järnvägsnätsbeskrivning 2024 Författaren 2024.

Transportstyrelsen: Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023 (TSJ 2024-495) Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037 (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

Tryckta källor - internationell trafik

Lars-Olof Karlsson: "Utländska personvagnar på svenska spår." i Allt om Hobby nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i Allt om Hobby nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i Modelljärnvägsmagasinet nr 19/2014.

Lars Olov Karlsson: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i Allt om Hobby nr 2/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i Allt om Hobby nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i Tåg nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i Modelljärnvägsmagasinet nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i Modelljärnvägsmagasinet nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

Tryckta källor - SJ, allmänt

Kgl. Järnvägsstyrelsen: Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Stockholm: författaren 1931.

Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i Allt om Hobby nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i Allt om Hobby nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: Statens Järnvägar 125 år. Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i järnvägar! nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i Spår 2013. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i Tåg 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i Tåg nr 6/2024.

Tryckta källor - SJ & GC, trafik

Statens järnvägars författningssamling: Tågföringsföreskrifter (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: Svensk personvagnssamtrafik (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i Allt om Hobby nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Lars Olov Karlsson: "Bettåg igen." i Allt om Hobby nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i Allt om Hobby nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 6/2011.

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i Modelljärnvägsmagasinet nr 34/2018.

Tryckta källor - SJ, fordon

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i Tåg nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i järnvägar! nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i Tåg nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i järnvägar! nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i H0).

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i järnvägar! nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i Allt om Hobby nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från Sachsenmodelle samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under epok IVa och epok Va).

Rutger Friberg: "Kranvagnar i Sverige." i Allt om Hobby nr 6/1995.

LOK: "Nya diesellok till BV." i Allt om Hobby nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i Allt om Hobby nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i Allt om Hobby nr 7/1996.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i Lok & vagnar 1. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i Allt om Hobby nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo5 Resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i Modelljärnvägsmagasinet. nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890. Järnvägsmusei vänner 2024.

Tryckta källor - SJ, bana

Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i Allt om Hobby nr 8/1969.
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i Allt om Hobby nr 10/1969.
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i Allt om Hobby nr 2/1970.
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i Allt om Hobby nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i järnvägar! nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i järnvägar! nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

Rutger Friberg: "När Banverket byter spår:" i Allt om Hobby nr 7/1995.

Rutger Friberg: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i Allt om Hobby nr 6/1999.

Roine Viklund: Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917 (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989 (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Tryckta källor - enskilda järnvägar

Vincent Ahlberg: Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922. Göteborg 1923.

Lennart Liljedahl: Dannemora-Hargs Järnväg (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i Tåg nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i Allt om Hobby nr 1/1973 (Om NOJ).

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i Allt om Hobby nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

LOK: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i Allt om Hobby nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i järnvägar! nr 4/1982 (Kort historik).

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i Tåg nr 7/1982.

Lars Olof Leander: Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Kurt Möller: Roslagsbanan 100 år. Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

Bertil Thulin: Göteborg-Borås Järnväg (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

Lars Olov Karlsson: "Saltsjöbanan." i Allt om Hobby nr 5/2011.

Lars Olov Karlsson: "Malmö-Limhamns Järnväg." i Allt om Hobby nr 7/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011.

Lars Olov Karlsson: "Marma-Sandarne Järnväg." i Allt om Hobby nr 1/2012.

Lars-Olov Karlsson: "Göteborg-Särö Järnväg." i Allt om Hobby nr 2/2012.

Lars Olov Karlsson: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i Allt om Hobby nr 3/2012.

Lars Olov Karlsson: "Arlanda Express - en modern privatbana." i Allt om Hobby nr 4/2012.

Lars Olov Karlsson: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i Allt om Hobby nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

Lars Olov Karlsson: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i Allt om Hobby nr 2/2013.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018.