SJ smalspårsdiesellok litt Tp: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) m (→Historik) |
||
Rad 5: | Rad 5: | ||
Inledningsvis placerades Tp i Västergötland och i Småland och användes i både gods- och persontåg, och ersatte snabbt ångloken på linjerna där de sattes in. Loken kom efter hand att tjänstgöra på alla 891-linjer som kunde hantera deras vikt. Från 1958 tjänstgjorde Tp även på Roslagsbanan på linjerna Dannemora-Hargshamn och Uppsala-Hallstavik. | Inledningsvis placerades Tp i Västergötland och i Småland och användes i både gods- och persontåg, och ersatte snabbt ångloken på linjerna där de sattes in. Loken kom efter hand att tjänstgöra på alla 891-linjer som kunde hantera deras vikt. Från 1958 tjänstgjorde Tp även på Roslagsbanan på linjerna Dannemora-Hargshamn och Uppsala-Hallstavik. | ||
Allt eftersom [[891 mm|891]]-linjerna lades ner blev Tp övertaliga. Redan 1965 var så många Tp övertaliga, att femton stycken byggdes om till | Allt eftersom [[891 mm|891]]-linjerna lades ner blev Tp övertaliga. Redan 1965 var så många Tp övertaliga, att femton stycken byggdes om till [[normalspårig]]a diesellok littera [[SJ_diesellok_litt_T23|'''T23''']]. | ||
Mot slutet fick två av Tp-loken i Växjö normalspårsbuffertar för att rationalisera trafiken med överföringsvagnar. Tp gjorde sin sista tjänstgöring i Växjö och Skara på 1980-talet, och slopades mellan 1970 och 1987. | Mot slutet fick två av Tp-loken i Växjö normalspårsbuffertar för att rationalisera trafiken med överföringsvagnar. Tp gjorde sin sista tjänstgöring i Växjö och Skara på 1980-talet, och slopades mellan 1970 och 1987. |
Versionen från 26 december 2022 kl. 22.10
Historik
År 1954 levererades 25 lok littera Tp till SJ för att kunna ersätta ångdriften på de större smalspåriga linjerna med 891 mm spårvidd. De blev därmed också SJ:s första diesellok för linjetjänst. Av loken tillverkades tjugo stycken i Tyskland hos MaK och fem licensbyggdes i Sverige hos Vagn & Maskinfabriken i Falun. Tp var avsedda för alla slags tåg, men saknade tågvärmeanläggning. Tp var dieselhydrauliska med en MaK MA 301 A motor och en Voith-Turbo typ L37zU växellåda som drev de tre drivaxlarna via en blindaxel och koppelstånger. Loken var ytterramade och hade en s.k. bisselboggi i varje ände. Loken var grönmålade med svart ramverk och röda buffertbalkar, ett färgschema som aldrig ändrades.
Inledningsvis placerades Tp i Västergötland och i Småland och användes i både gods- och persontåg, och ersatte snabbt ångloken på linjerna där de sattes in. Loken kom efter hand att tjänstgöra på alla 891-linjer som kunde hantera deras vikt. Från 1958 tjänstgjorde Tp även på Roslagsbanan på linjerna Dannemora-Hargshamn och Uppsala-Hallstavik.
Allt eftersom 891-linjerna lades ner blev Tp övertaliga. Redan 1965 var så många Tp övertaliga, att femton stycken byggdes om till normalspåriga diesellok littera T23.
Mot slutet fick två av Tp-loken i Växjö normalspårsbuffertar för att rationalisera trafiken med överföringsvagnar. Tp gjorde sin sista tjänstgöring i Växjö och Skara på 1980-talet, och slopades mellan 1970 och 1987.
Huvuddimensioner
Löb: 10,7 m
Hjulbas: 7,6 m
Tjänstevikt: 46 ton
Axeltryck: 10-12 ton (ställbart under gång)
Effekt: 550 kW
Sth: 80 km/h
Broms: tryckluft
Kraftöverföring: dieselhydraulisk
Axelföljd: 1'C1'
Bilder
SJ Tp 3521 i Skara 1955. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00945 |
SJ Tp 3500. Källa Digitalt museum JvmKEAH00025 |
SJ Tp 3515 i Västervik 1983, med normalspårsbuffertar för överföringstrafik. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09923 |
Litt Tp i modell
Skala 1:87 (H0e, H0n3)
- Brimalm färdigmodeller i mässing, H0e och H0n3.
- - SJ litt Tp 3500 (2002).
- - SJ litt Tp 3503 (2002).
- - SJ litt Tp 3506 (2002).
- - SJ litt Tp 3508 (2002).
- - SJ litt Tp 3511 (2002).
- - SJ litt Tp 3515 (2002).
- - SJ litt Tp 3516 (2002).
- - SJ litt Tp 3520 (2002).
Brimalms Tp 3515 med fabriksvädring. Foto: Ola Ahlström |
- Etsmodeller har haft en byggsats i etsad mässing av en Tp.
- Byggsvenskt producerar en byggsats i etsad mässing av en Tp, komplett med drivning.
Wiki-sidor om lok
Tryckta referenser - förebild
Anders Johansson: "SJ smalspårsdiesel litt Tp ... i H0-skala," i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994, s. 74 (Beskrivning av förebilden, ritning, och bygge av Tp med Hobbytekniks T23 som grund).
Stig Svallhammar: "Utan stångkoppel..." i Smalspårigt nr 15/1982 (Koppling av överföringsvagnar med normalspårsvagnarnas drag- och stötinrättningar).
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "Svenska motorlok 1911-1997." i Lok & vagnar 2. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1998, s. 17-39 (Historik, lokförteckning och data).
Lars Olov Karlsson: "Tp - stort smalspårslok för sent ute." i Allt om Hobby nr 2/2014.
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ Tp 3500-3524 (spårvidd 891 mm)." i Svenska motorlok. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2021, s. 68 ff.
Tryckta referenser - modell
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Anders Johansson: "SJ smalspårsdiesel litt Tp ... i H0-skala," i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 s. 74 (Beskrivning av förebilden, ritning, och bygge av Tp med Hobbytekniks T23 som grund).
Rutger Friberg: "Höstens modeller från Brimalm är F och Tp." i Allt om Hobby nr 8/2001 (Presentation).
Mats Dahlström: "Brimalms Tp." i Smalspårigt nr 79/2002 (Recension).
Magnus Carlson: "Tp - smalspårets giganter." i Smalspårigt nr 125/2013 (Intryck av förebilden, bygge av Dekaler & etsat/Byggsvenskt Tp).
Stefan W. "Tp-loket från Dekaler & Etsat." i Allt om Hobby nr 2/2014 (Bygge).
Martin Göth: "Drömmodell från 50-talet." i Smalspårigt nr 144/2018 (Ytterligare ett bygge av Dekaler & etsat/Byggsvenskt Tp).
Webreferenser
stiglundin.se: Diesellok för spårvidd 891 mm (SJ Dbr skrivelse 12.1.54), Tp-lokens planerade användning 1954 (bil Dbr skr 12.1.54)
stiglundin.se: SJ diesellok 1 sept 1957 (Vilka distrikt dieselloken var tilldelade 1957).
Modelltag.se: SJ - Statens Järnvägar litt Tp (Brimalms modeller).