SJ ånglok litt Ke: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
m (Toalett flyttade sidan SJ ånglok litt Ke till Bajs)
 
(70 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
==Historik==
Med litt. [[SJ ånglok litt Kd|Kd]] som grund beställde SJ ett nytt tanklok för växling och lokaltrafik, litt. Ke. 115 lok levererades mellan 1902 och 1915. Ke var en tankloksversion av Kd, ett våtånglok med två utvändiga cylindrar, ledskenegnistsläckare  och invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan. De första tio loken skilde sig från övriga genom ett mindre kolförråd. Fyra Ke byggdes också för enskilda järnvägar ([http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ]). Efterhand under 1920-talet byttes skorstenarna ut till sådana utan gnistsläckare.1924-1934 byggdes 54 av loken om med överhettare och gavs nytt littera Kh. Den synliga skillnaden mellan Kh och Ke är att Kh har längre sotskåp. Under 1920- och 30-talen såldes en del överflödiga Ke och Kh till enskilda järnvägar (bl.a. [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ]), de flesta av dessa återkom till SJ vid förstatliganden.
Med tenderloket littera [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']] som utgångspunkt beställde SJ ett nytt tanklok för växling och lokaltrafik, littera '''Ke'''. Mellan 1902 och 1915 levererades 115 lok. Ke hade samma hjulsats, hjulbas, maskineri och ångpanna som [[SJ ånglok litt Kd|Kd]]. Därmed fick SJ ett våtånglok med två utvändiga cylindrar, ledskenegnistsläckare  och invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan. De första tio loken skilde sig från de följande genom ett mindre kolförråd. Fyra Ke byggdes också för [[enskilda järnvägar]] ([http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [[GDJ]]). GDJ's lok fick littera '''U'''.  


Ej ombyggda Ke slopades i stor utsträckning, men 1942 fanns alltjämt 6 Ke kvar som fick nytt litt K3. 1942-48 återkom ytterligare 6 K3 från olika enskilda järnvägar (HHJ, [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ], GDJ), bland annat de 4 som byggts till enskilda järnvägar. Av dessa byggdes 9 om med överhettning till K4 1943-1953, men 3 K3 fanns kvar vid skrotning 1958 till 1964.
Efterhand under 1920-talet byttes skorstenarna ut till sådana utan gnistsläckare. Mellan 1924 och 1934 byggdes 54 av loken om med överhettare och gavs nytt littera '''Kh'''; den synliga skillnaden mellan Kh och Ke är att Kh har längre sotskåp. Under 1920- och 30-talen såldes en del överflödiga Ke och Kh till enskilda järnvägar (bl.a. [[HNJ]]). De flesta av dessa återkom till SJ vid förstatliganden under 1940-talet.


Kh fick nytt littera K4 1942. K4 gick allmänhet kvar i växlingstjänst inpå 1960-talet, de sista loken skrotades 1969.
Ej ombyggda Ke slopades i stor utsträckning, men 1942 fanns alltjämt sex Ke kvar som fick nytt litt '''K3'''. Ytterligare sex K3 återkom från olika enskilda järnvägar 1942-48 (HHJ, [[NOJ]], [[GDJ]]), bland annat de fyra som byggts till enskilda järnvägar. Av dessa byggdes nio om med överhettning till '''K4''' 1943-1953, men tre K3 fanns kvar vid skrotning 1958 till 1964.
 
Kh fick nytt littera '''K4''' 1942. K4 gick allmänhet kvar i växlingstjänst inpå 1960-talet, de sista loken skrotades 1969.


==Huvuddimensioner Ke/Kh==
==Huvuddimensioner Ke/Kh==
Löb: 8,95/9,10 m<br />  Hjulbas: 3,70 m<br />  Tjänstevikt: 40,3/40,8 ton<br /> Dragkraft: 5,9 Mp<br />  Sth: 60 km/h<br />  Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C<br />  Kolförråd: 1,2 ton<br />  Vattenförråd: 4,0 m3<br />  
[[Löb]]: 8,95/9,10 m<br />  Hjulbas: 3,70 m<br />  Tjänstevikt: 40,3/40,8 ton<br /> Axeltryck: 13,4/13,6 ton <br/> Dragkraft: 5,9 Mp<br />  [[Sth]]: 60 km/h<br />  Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet<br /> [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C<br />  Kolförråd: 1,2 ton<br />  Vattenförråd: 4,0 m3<br />
 
==Bilder==
{| class="captionBox"
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
| class="captionedImage" |
Rad 24: Rad 28:
==Litt Ke/Kh i modell==
==Litt Ke/Kh i modell==
===Skala [[H0]]===
===Skala [[H0]]===
*1983 släppte DJH en [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]] av litt. K4, katalognummer E111. Inledningsvis levererades loken med drivning, men denna togs bort i senare upplagor.
*1983 släppte [[DJH]] i samarbete med [[UGJ]] en [[Byggsatser i vitmetall|byggsats i vitmetall]] av litt. K4, katalognummer E111. Inledningsvis levererades loken med drivning, men denna togs bort i senare upplagor.
*1990 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt av en K4.
*1990 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt av en K4.
Brimalm har producerat ett underrede till en K4
*1997 släppte [[Brimalm]] ett underrede till en K4
 
==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]]<br />
[[Svenska lok]]<br/>
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/>
[[HNJ]] (Portalsida om HNJ)
 
==Webreferenser==
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=248121 Järnvägshistoriskt forum: K4 914 - ritn torvhäcken] (Påbyggnad för torveldade lok).
 
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Ke&typenr= Svenska lok: Ke], [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Kh&typenr= Kh], [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=K3&typenr= K3],  [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=K4&typenr= K4]
 
[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: Modellhistork]</div>
 
==Tryckta referenser - förebild==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
 
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.
 
Per E. Lindgren: "Ritningserien 7. Lokomotiv litt Ke." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 (Ritning, beskrivning).


==Länkar==
"SJ ånglok litt K." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Allt om hobby 1976 (Ritning).
[[Lok]]<br /> [[Svenska lok]]


==Referenser==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Ke - tanklok för blandad tjänst. Nu i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Bakgrund och recension av DJH:s byggsats).
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.


Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.
Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.


Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Hans-Johan Polanik: "SJ litt K4, en skön modell." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983 (Recension av DJH:s byggsats).
 
[[LOK]]: "K4 - användbart tanklok i H0-byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1983 (Presentation av DJH:s byggsats).
 
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Ke - tanklok för blandad tjänst. Nu i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Bakgrund och recension av DJH:s byggsats).


Hans-Johan Polanik: "SJ litt K4, en skön modell." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 3/1983 (Recension av DJH:s byggsats)
Göran Tholin: "Nya drivningar från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension av drivningar för Ke, Hg och Mg).


Leif Persson: "Flexichassi till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren''. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Om hur chassit till DJH:s K4 kan modifieras för bättre gångegenskaper).
Leif Persson: "[[Flexichassi]] till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren''. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Om hur chassit till [[DJH]]:s K4 kan modifieras för bättre gångegenskaper).


Jan Frelin: "En Ke för P87." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Falköping: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003, s. 100. (Bygge av DJH:s K4-byggsats för [[Proto 87]]).
Jan Frelin: "En Ke för P87." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Falköping: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003, s. 100. (Bygge av [[DJH]]:s K4-byggsats för [[Proto 87]]).


[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Ke&typenr= Ke], [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Kh&typenr= Kh], [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=K3&typenr= K3],  [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=K4&typenr= K4]
Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera J och K." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Beskrivning och modellbilder).


[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm:Modellhistork]</div>
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brimalm]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: UGJ]]

Nuvarande version från 21 november 2024 kl. 07.33

Historik

Med tenderloket littera Kd som utgångspunkt beställde SJ ett nytt tanklok för växling och lokaltrafik, littera Ke. Mellan 1902 och 1915 levererades 115 lok. Ke hade samma hjulsats, hjulbas, maskineri och ångpanna som Kd. Därmed fick SJ ett våtånglok med två utvändiga cylindrar, ledskenegnistsläckare och invändig slidstyrning typ Allan. De första tio loken skilde sig från de följande genom ett mindre kolförråd. Fyra Ke byggdes också för enskilda järnvägar (HHJ och GDJ). GDJ's lok fick littera U.

Efterhand under 1920-talet byttes skorstenarna ut till sådana utan gnistsläckare. Mellan 1924 och 1934 byggdes 54 av loken om med överhettare och gavs nytt littera Kh; den synliga skillnaden mellan Kh och Ke är att Kh har längre sotskåp. Under 1920- och 30-talen såldes en del överflödiga Ke och Kh till enskilda järnvägar (bl.a. HNJ). De flesta av dessa återkom till SJ vid förstatliganden under 1940-talet.

Ej ombyggda Ke slopades i stor utsträckning, men 1942 fanns alltjämt sex Ke kvar som fick nytt litt K3. Ytterligare sex K3 återkom från olika enskilda järnvägar 1942-48 (HHJ, NOJ, GDJ), bland annat de fyra som byggts till enskilda järnvägar. Av dessa byggdes nio om med överhettning till K4 1943-1953, men tre K3 fanns kvar vid skrotning 1958 till 1964.

Kh fick nytt littera K4 1942. K4 gick allmänhet kvar i växlingstjänst inpå 1960-talet, de sista loken skrotades 1969.

Huvuddimensioner Ke/Kh

Löb: 8,95/9,10 m
Hjulbas: 3,70 m
Tjänstevikt: 40,3/40,8 ton
Axeltryck: 13,4/13,6 ton
Dragkraft: 5,9 Mp
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: C
Kolförråd: 1,2 ton
Vattenförråd: 4,0 m3

Bilder

SJ_Ke_724.jpg

SJ Ke 724. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08116

SJ_K4_871.jpg

SJ K4 871 i Växjö 1947, ombyggd med tryckluftbroms och utökade förråd för vedeldning. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07725

Litt Ke/Kh i modell

Skala H0

  • 1983 släppte DJH i samarbete med UGJ en byggsats i vitmetall av litt. K4, katalognummer E111. Inledningsvis levererades loken med drivning, men denna togs bort i senare upplagor.
  • 1990 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt av en K4.
  • 1997 släppte Brimalm ett underrede till en K4

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
HNJ (Portalsida om HNJ)

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: K4 914 - ritn torvhäcken (Påbyggnad för torveldade lok).

Svenska lok: Ke, Kh, K3, K4

Brimalm: Modellhistork

Tryckta referenser - förebild

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Per E. Lindgren: "Ritningserien 7. Lokomotiv litt Ke." i Allt om Hobby nr 2/1972 (Ritning, beskrivning).

"SJ ånglok litt K." i Jan Jangö & Bo Holmgren: Järnvägshobby 1. Stockholm: Allt om hobby 1976 (Ritning).

Lars-Olof Karlsson: "Ke - tanklok för blandad tjänst. Nu i modell." i Allt om Hobby nr 7/1983 (Bakgrund och recension av DJH:s byggsats).

Lars Olof Leander: Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Hans-Johan Polanik: "SJ litt K4, en skön modell." i järnvägar! nr 3/1983 (Recension av DJH:s byggsats).

LOK: "K4 - användbart tanklok i H0-byggsats." i Allt om Hobby nr 5/1983 (Presentation av DJH:s byggsats).

Lars-Olof Karlsson: "Ke - tanklok för blandad tjänst. Nu i modell." i Allt om Hobby nr 7/1983 (Bakgrund och recension av DJH:s byggsats).

Göran Tholin: "Nya drivningar från Brimalm." i Allt om Hobby nr 3/1997 (Recension av drivningar för Ke, Hg och Mg).

Leif Persson: "Flexichassi till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Om hur chassit till DJH:s K4 kan modifieras för bättre gångegenskaper).

Jan Frelin: "En Ke för P87." i Göran Tholin (red.): Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Falköping: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003, s. 100. (Bygge av DJH:s K4-byggsats för Proto 87).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera J och K." i Modelljärnvägsmagasinet nr 24/2016 (Beskrivning och modellbilder).