Byggsats: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">Det finns byggsatser för de flesta delar till en modelljärnväg. De allra flesta byggnader säljs som byggsatser,...')
 
 
(82 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">Det finns byggsatser för de flesta delar till en modelljärnväg. De allra flesta byggnader säljs som byggsatser, liksom en del rullande material och en del vägfordon och landskapsdetaljer.<br /> <br />  Byggsatser ger möjlighet till variation på modelljärnvägen, genom att erbjuda ett större utbud. För den som vill göra en konvertering kan det också vara lättare att utgå från en byggsats än en färdig modell, eftersom modellen inte behöver demonteras. Många ser dessutom bygget av byggsatser som en trivsam del av hobbyn. Däremot tar det förstås längre tid att få en byggsats klar än att ställa en färdig modell på anläggningen.<br /> <br />  Vid bygge av byggsatser behöver man inte ta byggsatskonstruktörens design som given. Det är klokt att se byggsatsen som en utgångspunkt för en modell som byggaren styr över. Det kan vara värt att tänka att "nu ska jag bygga en modell av det och det loket, med den och den byggsatsen som utgångspunkt". sätt får man modeller som har en egen personlighet, även om man bygger en vanligt förekommande byggsate, och ligger närmare förebilden.<br /> <br /> Idag finns det det ganska många alternativ på tekniker för byggsatser.<br /> <br />  
==Inledning==
===Tekniker för byggsatser===
En byggsats är en modell där tillverkaren överlåter en del av monteringen och oftast målningen till köparen (till skillnad från en "[[färdigmodell]]"). Normalt ingår en byggbeskrivning. Det finns byggsatser för de flesta delar till en modelljärnväg. De allra flesta [[Byggnader till modelljärnvägen|byggnader]] säljs som byggsatser, liksom en del [[rullande material]] och en del [[vägfordon]] och [[landskap#Detaljer|landskapsdetaljer]]. Idag finns det ganska många alternativ på [[:kategori:byggsatser|tekniker för byggsatser]], t.ex. [[Byggsatser i styren|styrenplast]], [[Byggsatser i etsad metall|metall]]er, [[laserskurna byggsatser]] och [[3D-printade byggsatser|3D-printade delar]]. Det finns också byggsatser som blandar flera tekniker. Oavsett teknik är skiljer olika byggsatser också i hur kompletta de är, och vilka moment som krävs av byggaren. Det finns byggsatser utan byggbeskrivning där köparen måste komplettera med delar från andra håll, till kompletta byggsatser med ett fåtal delar som redan är lackade och märkta.
[[Byggsatser i styren|Styrenplast]]<br /> [[Byggsatser i vitmetall|Vitmetall]]<br /> [[Byggsatser i etsad metall|Etsade]]</div>
 
Byggsatser ger möjlighet till variation på modelljärnvägen, genom att erbjuda ett större utbud. För den som vill göra en [[konvertering]] kan det också vara lättare att utgå från en byggsats än en färdig modell, eftersom modellen inte behöver demonteras. Många ser dessutom bygget av byggsatser som en trivsam del av hobbyn. Däremot tar det förstås längre tid att få en byggsats klar än att ställa en färdig modell på anläggningen.
 
==Allmän byggsekvens==
När man bygger en byggsats finns en allmän sekvens som man kan följa. Alla stegen behövs inte för alla byggsatser, men för lite mer komplicerade byggsatser finns ofta behovet.
 
#Planering. När man bygger en byggsats behöver man inte göra precis som konstruktören tänkt sig. Det kan vara värt att tänka att jag ska bygga en modell av en viss förebild, och då använda en viss byggsats som utgångspunkt, och på så sätt ta kontrollen över resultatet. Byggsatsen kan [[konverteras]], detaljeras, [[märkas]] och [[väderbitas]] efter byggarens egna idéer. Vidare kan det vara bra att planera bygget att målning underlättas - identifiera vilka underenheter som ska ha samma kulör, och dessutom inte hindrar målning efter montering. Detta behöver också planeras.
#Montering av underenheter för att underlätta målning. På en personvagn kan det handla om underrede, korg och tak, t.ex.
#Eventuell [[spackling]].
#[[Målning]] av underenheter.
#[[Märkning]] av underenheter.
#Slutmontering. Nu måste man tänka på att montera så att inte lacken förstörs. [[Lödning]] kan vara olämpligt, skruvförband eller limning kan fungera bättre. [[Lim]] måste förstås appliceras så att det inte förstör den fina målade finishen.
#Eventuell [[väderbitning]].
 
==Andra wiki-sidor==
[[Byggsatser i etsad metall]]<br/>
[[gips|Byggsatser i gips]]<br/>
[[Byggsatser i resinplast]]<br/>
[[Byggsatser i trä och kartong]]<br/>
[[Byggsatser i vitmetall]]<br/>
[[Laserskurna byggsatser]]<br/>
[[Plastbyggsatser]]
 
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''.
 
==Webreferenser==
[https://www.youtube.com/watch?v=CGDXZ4B-2i4 Youtube: 5 Things I Do Before Starting a New Project]
 
==Tryckta referenser==
[[Göran Eriksson]]: "Gör modelljärnvägsbebyggelsen mer realistisk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973 ([[Målning]] och detaljering av byggsatser).
 
Rune Boman: "Förändra husbyggsatserna och gör dem mer personliga." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 (Metod för [[konvertering]] av [[plastbyggsatser]] av [[hus]]).
 
Iain Rice: ''Whitemetal Locos. A Kitbuilders Guide.'' Didcot: Wild Swan Publications 1989 (Sannolikt enda boken i ämnet, högst relevant för alla som ska bygga i [[vitmetall]], inte bara lokbyggare).
 
Göran Sandberg: "Planera husbygget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Bygge av [[plastbyggsatser]]).
 
[[Kategori: Byggsatser]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Nybörjare]]

Nuvarande version från 2 september 2024 kl. 06.01

Inledning

En byggsats är en modell där tillverkaren överlåter en del av monteringen och oftast målningen till köparen (till skillnad från en "färdigmodell"). Normalt ingår en byggbeskrivning. Det finns byggsatser för de flesta delar till en modelljärnväg. De allra flesta byggnader säljs som byggsatser, liksom en del rullande material och en del vägfordon och landskapsdetaljer. Idag finns det ganska många alternativ på tekniker för byggsatser, t.ex. styrenplast, metaller, laserskurna byggsatser och 3D-printade delar. Det finns också byggsatser som blandar flera tekniker. Oavsett teknik är skiljer olika byggsatser också i hur kompletta de är, och vilka moment som krävs av byggaren. Det finns byggsatser utan byggbeskrivning där köparen måste komplettera med delar från andra håll, till kompletta byggsatser med ett fåtal delar som redan är lackade och märkta.

Byggsatser ger möjlighet till variation på modelljärnvägen, genom att erbjuda ett större utbud. För den som vill göra en konvertering kan det också vara lättare att utgå från en byggsats än en färdig modell, eftersom modellen inte behöver demonteras. Många ser dessutom bygget av byggsatser som en trivsam del av hobbyn. Däremot tar det förstås längre tid att få en byggsats klar än att ställa en färdig modell på anläggningen.

Allmän byggsekvens

När man bygger en byggsats finns en allmän sekvens som man kan följa. Alla stegen behövs inte för alla byggsatser, men för lite mer komplicerade byggsatser finns ofta behovet.

  1. Planering. När man bygger en byggsats behöver man inte göra precis som konstruktören tänkt sig. Det kan vara värt att tänka att jag ska bygga en modell av en viss förebild, och då använda en viss byggsats som utgångspunkt, och på så sätt ta kontrollen över resultatet. Byggsatsen kan konverteras, detaljeras, märkas och väderbitas efter byggarens egna idéer. Vidare kan det vara bra att planera bygget så att målning underlättas - identifiera vilka underenheter som ska ha samma kulör, och dessutom inte hindrar målning efter montering. Detta behöver också planeras.
  2. Montering av underenheter för att underlätta målning. På en personvagn kan det handla om underrede, korg och tak, t.ex.
  3. Eventuell spackling.
  4. Målning av underenheter.
  5. Märkning av underenheter.
  6. Slutmontering. Nu måste man tänka på att montera så att inte lacken förstörs. Lödning kan vara olämpligt, skruvförband eller limning kan fungera bättre. Lim måste förstås appliceras så att det inte förstör den fina målade finishen.
  7. Eventuell väderbitning.

Andra wiki-sidor

Byggsatser i etsad metall
Byggsatser i gips
Byggsatser i resinplast
Byggsatser i trä och kartong
Byggsatser i vitmetall
Laserskurna byggsatser
Plastbyggsatser

Tillbaka till nybörjarguiden.

Webreferenser

Youtube: 5 Things I Do Before Starting a New Project

Tryckta referenser

Göran Eriksson: "Gör modelljärnvägsbebyggelsen mer realistisk." i Allt om Hobby nr 6/1973 (Målning och detaljering av byggsatser).

Rune Boman: "Förändra husbyggsatserna och gör dem mer personliga." i järnvägar! nr 4-5/1988 (Metod för konvertering av plastbyggsatser av hus).

Iain Rice: Whitemetal Locos. A Kitbuilders Guide. Didcot: Wild Swan Publications 1989 (Sannolikt enda boken i ämnet, högst relevant för alla som ska bygga i vitmetall, inte bara lokbyggare).

Göran Sandberg: "Planera husbygget." i Modelljärnvägsmagasinet nr 34/2018 (Bygge av plastbyggsatser).