Koppel: Skillnad mellan sidversioner

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(34 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:


==Inledning==
==Inledning==
Ett koppel ska medge att tåg kopplas ihop och och isär på ett säkert sätt, och att dragkrafter (och vanligen tryckkrafter) tas upp i tåget. Det finns många olika varianter av koppel för modelljärnvägsbruk, som har olika för- och nackdelar, samtidigt som någon dominerande standard inte har utkristalliserat sig. Detta innebär bryderier för modellrallaren - man behöver välja en koppeltyp för att kunna koppla ihop alla sina fordon, samtidigt som det inte går att hitta en lösning som är möter alla tänkbara krav. Var och en behöver alltså göra en egen avvägning i val av koppel. Detta val påverkas förstås också av annat än kopplets kvaliteter, som vilket jobb man vill lägga ned, vilka koppel som är lätta att få tag i och eventuella klubbstandarder som man behöver anpassa sig till.
Ett koppel ska medge att [[dragfordon]] och [[vagnar]] kopplas ihop och och isär på ett säkert sätt, och att dragkrafter (och vanligen tryckkrafter) tas upp i tåget. Det finns många olika varianter av koppel för modelljärnvägsbruk, som har olika för- och nackdelar, samtidigt som någon dominerande lösning inte har utkristalliserat sig. Detta innebär bryderier för modellrallaren - man behöver välja en koppeltyp för att kunna koppla ihop alla sina fordon, samtidigt som det inte går att hitta en lösning som är möter alla tänkbara krav. Var och en behöver alltså göra en egen avvägning i val av koppel. Detta val påverkas förstås också av annat än kopplets kvaliteter, som vilket jobb man vill lägga ned, vilka koppel som är lätta att få tag i och eventuella klubbstandarder som man behöver anpassa sig till.


==Önskvärda egenskaper hos ett MJ-koppel==
==Önskvärda egenskaper hos ett MJ-koppel==


* Helst skulle kopplet vara '''[[skalenligt]]''', eller åtminstone förebildslikt. Det finns två olika typer av koppel som används av de flesta förebilder till MJ, det europeiska kopplet med krok, ögla och buffertar och det amerikanska Janney-kopplet. Det finns dessutom flera andra varianter som mest förekommer på smalspår, spårvagnar och rälsbussar. Många modellkoppel har inget att göra med hur ett riktigt koppel ser ut.
* Helst skulle kopplet vara '''[[skalenligt]]''', eller åtminstone förebildslikt. Det finns två olika typer av koppel som används av de flesta förebilder till MJ, det europeiska kopplet med krok, ögla och buffertar och det amerikanska Janney-kopplet. Det finns dessutom flera andra varianter som mest förekommer på smalspår, spårvagnar och rälsbussar. Många modellkoppel har inget att göra med hur ett riktigt koppel ser ut.
* Om man inte har ett skalenligt koppel, så är det åtminstone önskvärt att fordonen hamnar på '''[[skalenligt]] avstånd''' från varandra. Detta är besvärligt att åstadkomma för <span style="line-height: 1.5">modeller av </span>europeiska fordon med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Buffert_(t%C3%A5g) buffertar], medan alla typer av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Koppel_(t%C3%A5g)#Centralkoppel centralkoppel] (utan buffertar) i modell brukar medge ett skalenligt avstånd.
* Om man inte har ett skalenligt koppel, så är det åtminstone önskvärt att fordonen hamnar på '''[[skalenligt]] avstånd''' från varandra. Detta är besvärligt att åstadkomma för modeller av europeiska fordon med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Buffert_(t%C3%A5g) buffertar], medan alla typer av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Koppel_(t%C3%A5g)#Centralkoppel centralkoppel] (utan buffertar) i modell brukar medge ett skalenligt avstånd.
* <span id="automatkoppel"></span>Någon form av '''automatisk koppelfunktion''', så att två fordon bredvid varandra kan kopplas ihop utan att man behöver peta med något. Alla MJ-koppel med automatisk koppelfunktion kopplar ihop när man kör ihop fordon i lagom fart.  
* <span id="automatkoppel"></span>Någon form av '''automatisk koppelfunktion''', så att två fordon bredvid varandra kan kopplas ihop utan att man behöver peta med något. Alla MJ-koppel med automatisk koppelfunktion kopplar ihop när man kör ihop fordon i lagom fart.  
* Smidig '''avkoppling''', helst utan att behöva peta med något. Idag löses detta antingen med att man lyfter isär kopplen (att lyfta ett fordon måste ses som ett misslyckande), eller att det finns avkopplingsanordningar utplacerade på banan.
* <span id="Automatisk avkoppling"></span>Smidig '''avkoppling''', helst utan att behöva peta med något. Idag löses detta oftast med att man lyfter isär kopplen (att lyfta ett fordon måste ses som ett misslyckande), eller att det finns avkopplingsanordningar utplacerade på banan. Det finns också digitala koppel.
* Har man fasta avkopplingsanordningar vill man gärna ha det som [[Märklin]] kallade '''rangerfunktion''', d.v.s. att man efter avkoppling vid avkopplingsanordningen kan skjuta en avkopplad vagn utan att fordonen kopplar ihop igen.
* <span id="rangerfunktion"></span>Har man fasta avkopplingsanordningar vill man gärna ha det som [[Märklin]] kallade '''rangerfunktion''', d.v.s. att man efter avkoppling vid avkopplingsanordningen kan skjuta en avkopplad vagn utan att fordonen kopplar ihop igen.
* Naturligvis '''hög säkerhet''' i funktionen, d.v.s. att man inte tappar kopplade fordon, att automatkopplen kopplar när de ska och att avkopplingen fungerar som den ska.
* Naturligvis '''hög säkerhet''' i funktionen, d.v.s. att man inte tappar kopplade fordon, att automatkopplen kopplar när de ska och att avkopplingen fungerar som den ska. Vissa typer av koppel ställer krav på större [[kurvradie]]r, särskilt de där buffertar överför tryckkrafter.


Koppling och avkoppling fungerar inte i hur små kurvradier som helst. Automatiska koppel är känsligare än manuella, men alla koppeltyper har en undre gräns där koppling inte längre är möjlig. För flera koppeltyper är det dessutom så att minsta radie för koppling är mindre än minsta radie för avkoppling - vilket innebär att man kan riskera att koppla av en vagn där den inte går att koppla med.  
Som framgått ovan finns inget koppel som möte alla dessa krav. Man måste alltså själv priotera vilka av dessa som är viktigast. Beroende på vilken [[skalor för normalspår|skala]] man valt, finns det olika typer av koppel att välja på.


Vidare är det inte särskilt smidigt att koppla av koppel som är sträckta, vare sig i verkligheten eller i modell. Därför är det lämpligt att slacka kopplen lite genom att backa loket mot tåget någon cm innan man försöker koppla av.
==Förutsättningar för att koppel ska fungera==
Oavsett vilket koppel man valt, behöver vissa andra förutsättningar vara uppfyllda för att ett koppel ska fungera väl.


Alla koppeltyper kräver noggrann justering av höjdläget, och avståndet till buffertbalken för vagnar med buffertar. Tyvärr följer inte alla tillverkare standarderna riktigt, detta kan behöva kontrolleras.
Koppling och avkoppling fungerar inte i hur små [[kurvradie]]r som helst. Automatiska koppel är känsligare än manuella, men alla koppeltyper har en undre gräns där koppling inte längre är möjlig. För flera koppeltyper är det dessutom att minsta radie för koppling är mindre än minsta radie för avkoppling - vilket innebär att man kan riskera att koppla av en vagn där den inte går att koppla på igen.  


==Jacksonkoppel==
Vidare är det inte särskilt smidigt att koppla av koppel som är sträckta, vare sig i verkligheten eller i modell. Därför är det lämpligt att slacka kopplen lite genom att backa [[dragfordon]]et mot tåget någon cm innan man försöker koppla av.
[http://mmrs.co.uk/technical-articles/alex-jackson-coupling/ Jacksonkopplet] är ett brittiskt koppel för självbyggare som togs fram av Alex Jackson från Manchesters MJ-klubb på femtiotalet. Kopplet används främst i [[00|4mm]]-skalan, men går att bygga från [[H0]] till 0. Kopplet utgörs av en diagonalställd fjädrande krok som häktar i varandra vid koppling. Vid avkoppling dras ena kroken nedåt med magnet, vilket också medger en rangerfunktion. Buffertarna tar upp tryckkrafter, vilket innebär att större radier krävs. Scalefour society har publicerat en [http://www.amazon.co.uk/Alex-Jackson-Coupling-Dave-Booth/dp/0956127304 instruktionsbok] om Jacksonkopplet.


Egenskaper hos Jacksonkoppel:
Alla koppeltyper kräver noggrann justering av höjdläget, och avståndet till buffertbalken för vagnar med buffertar. Tyvärr följer inte alla tillverkare standarderna riktigt, så detta kan behöva kontrolleras.
{| class="wikitable"
| Skalenlighet<br />
| Kopplet är diskret och medger att en koppelkrok monteras samt kortare vagnsavstånd.<br />
|-
| Skalenligt avstånd<br />
| Ja. Visst glapp.<br />
|-
| Automatisk koppling<br />
| Ja.<br />
|-
| Automatisk avkoppling<br />
| Ja. Kopplas av med magnet under spåret. Inklusive rangerfunktion.<br />
|-
| Säkerhet<br />
| Känsligt för justering. Kräver större kurvradier för att undvika buffertlåsning. Kan bli självsvängning i tågsätt.<br />
|-
| Tryckkrafter<br />
| Nej, tas via buffertarna.<br />
|-
| Skalor<br />
|
[[H0]], [[00|4 mm]] och [[skala 0]]<br />
|}


==Andra wiki-sidor om rullande material==
==Andra wiki-sidor om koppel==
[[OBK]]<br/>
[[:Kategori: koppel]] (Olika typer av koppel).<br/>
[[Lok]]<br/>
[[Koppel i skala H0]]<br/>
[[Vagnar]]
[[Koppel i skala H0e]]<br/>


Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''


==Tryckta referenser - allmänt==
==Webreferenser==
"Fox-kopplet - franskt bidrag i mj-debatten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 ([[H0]]).
[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240507/16175/digitala-automatkoppel-revolutionerar-godstrafiken-nu-maste-tagen-sluta-rulla-med Järnvägsnyheter.se: Digitala automatkoppel revolutionerar godstrafiken: ”Nu måste tågen sluta rulla med 1830-talsteknik”]
 
Torgny Palm: "järnvägar! testar: Kort-koppel i stor jämförelse." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Kortkoppel från [[Roco]], [[Fleischmann]] och Ribu i [[H0]]).
 
Ola Terje: "Allt om hobby synar. Mj-koppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 (Översikt över marknaden i [[H0]]).
 
[[RAF]]: "Tekniknytt för H0-rallare. Rocos fjärrkoppel i närbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 45 (Magnet för fjärrstyrda koppel).
 
Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på nygammalt vis. El och mekanik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002 (Avkoppling med celluoidremsa, Eggerbahnkoppel).<br/>
 
Erik Walde: "Enkel avkopplingsmagnet för smalspåriga tvåkammarkoppel i [[0|skala 1:45]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 117/2011 (Avkoppling för skalenliga koppel).
 
Göran Sohlberg: "Nickande koppel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Digitalstyrd avkoppling).
 
Lars Ljungberg: "Strömledande koppel från ESU." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Test av [[H0]]-koppel).
 
Joakim Sannagård: "[[Piko]]s digitala koppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020 (Recension av digitalstyrt koppel i [[H0]]).
 
Rickard Borglund: "Automatkoppel i modell 1: Weinert." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 (Scharfenbergskoppel för permanent koppling av rälsbussar).
 
Pierre Nygren: "Automatkoppel i modell 2: Modellbau Veit." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 (Fungerande Scharfenbergskoppel).
 
Redaktionen: "Automatkoppel i modell 3: Hornby och Modellbahn Union." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021  (Fungerande Scharfenbergskoppel).


Per Ljungberg: "NEM-koppel på gammal [[Jouef]]-vagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Koppelficka enligt NEM 362).
Karsten Dunkel, Michael Krause, Joachim Reinhard & Klaus Weibezahn: "Echt anziehend... Der Magnet-Kupplung in [[H0]] oder: eine ideale Ergänzung für [[FREMO]]:87." i ''Hp1 Modellbahn'' nr 4/2021 (Nytt magnetisk koppel för koppling på skalenligt avstånd).
==Webreferenser==
[https://railcolornews.com/2021/09/28/eu-digital-automatic-coupling-on-rails-in-europe-has-a-name-scharfenberg/?fbclid=IwAR1HHG9HTcGZuPIO6ETcjOPnGfa2m-jod0hjhx2voej-grnMQ8SS7NnG2GA Railcolornews: Digital Automatic Coupling: Winning Design Announced] (Scharfenbergskopplet som framtidens koppel).
[https://railcolornews.com/2021/09/28/eu-digital-automatic-coupling-on-rails-in-europe-has-a-name-scharfenberg/?fbclid=IwAR1HHG9HTcGZuPIO6ETcjOPnGfa2m-jod0hjhx2voej-grnMQ8SS7NnG2GA Railcolornews: Digital Automatic Coupling: Winning Design Announced] (Scharfenbergskopplet som framtidens koppel).
[http://www.bronx-terminal.com/?p=2643 CNJ Bronx Terminal: Sergent Couplers] (Test av amerikanska skala-koppel i H0).
[http://www.hpw-modellbahn.de/eisenbahntechnik/kupplung.htm HPW-modellbahn: Kupplung] (Tysk artikel om H0-koppel).
[http://www.mec-brunsbuettel.de/H0_Kupplungen.htm MEC-brunsbuttel: H0-kupplungen] (Genomgång av H0-koppel).
[http://www.modellbahnfrokler.de/grundlagen/kupplungen.html Modellbahnfrokler: Kupplungen] (Ytterligare en tysk artikel om koppel).
[http://www.stayathome.ch/kupplungen.htm Stayathome.ch: Kupplungen] (Schweizisk artikel om koppel).


[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23141.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bästa kopplet för rangering?] (Tråd om goda egenskaper för rangeringskoppel).
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23141.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bästa kopplet för rangering?] (Tråd om goda egenskaper för rangeringskoppel).


==Tryckta referenser - allmänt==
Göran Sohlberg: "Nickande koppel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Digitalstyrd avkoppling).
</div>
</div>
[[Kategori: Koppel]]
[[Kategori: Koppel]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: H0-koppel]]
[[Kategori: 0-koppel]]
[[Kategori: N-koppel]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Standarder]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: NEM]]
[[Kategori: Skala G]]
[[Kategori: Skala 1]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala S]]
[[Kategori: Skala 00]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala Z]]

Nuvarande version från 14 november 2024 kl. 06.05

På denna sida behandlas koppel för modelljärnvägar.

Inledning

Ett koppel ska medge att dragfordon och vagnar kopplas ihop och och isär på ett säkert sätt, och att dragkrafter (och vanligen tryckkrafter) tas upp i tåget. Det finns många olika varianter av koppel för modelljärnvägsbruk, som har olika för- och nackdelar, samtidigt som någon dominerande lösning inte har utkristalliserat sig. Detta innebär bryderier för modellrallaren - man behöver välja en koppeltyp för att kunna koppla ihop alla sina fordon, samtidigt som det inte går att hitta en lösning som är möter alla tänkbara krav. Var och en behöver alltså göra en egen avvägning i val av koppel. Detta val påverkas förstås också av annat än kopplets kvaliteter, som vilket jobb man vill lägga ned, vilka koppel som är lätta att få tag i och eventuella klubbstandarder som man behöver anpassa sig till.

Önskvärda egenskaper hos ett MJ-koppel

  • Helst skulle kopplet vara skalenligt, eller åtminstone förebildslikt. Det finns två olika typer av koppel som används av de flesta förebilder till MJ, det europeiska kopplet med krok, ögla och buffertar och det amerikanska Janney-kopplet. Det finns dessutom flera andra varianter som mest förekommer på smalspår, spårvagnar och rälsbussar. Många modellkoppel har inget att göra med hur ett riktigt koppel ser ut.
  • Om man inte har ett skalenligt koppel, så är det åtminstone önskvärt att fordonen hamnar på skalenligt avstånd från varandra. Detta är besvärligt att åstadkomma för modeller av europeiska fordon med buffertar, medan alla typer av centralkoppel (utan buffertar) i modell brukar medge ett skalenligt avstånd.
  • Någon form av automatisk koppelfunktion, så att två fordon bredvid varandra kan kopplas ihop utan att man behöver peta med något. Alla MJ-koppel med automatisk koppelfunktion kopplar ihop när man kör ihop fordon i lagom fart.
  • Smidig avkoppling, helst utan att behöva peta med något. Idag löses detta oftast med att man lyfter isär kopplen (att lyfta ett fordon måste ses som ett misslyckande), eller att det finns avkopplingsanordningar utplacerade på banan. Det finns också digitala koppel.
  • Har man fasta avkopplingsanordningar vill man gärna ha det som Märklin kallade rangerfunktion, d.v.s. att man efter avkoppling vid avkopplingsanordningen kan skjuta en avkopplad vagn utan att fordonen kopplar ihop igen.
  • Naturligvis hög säkerhet i funktionen, d.v.s. att man inte tappar kopplade fordon, att automatkopplen kopplar när de ska och att avkopplingen fungerar som den ska. Vissa typer av koppel ställer krav på större kurvradier, särskilt de där buffertar överför tryckkrafter.

Som framgått ovan finns inget koppel som möte alla dessa krav. Man måste alltså själv priotera vilka av dessa som är viktigast. Beroende på vilken skala man valt, finns det olika typer av koppel att välja på.

Förutsättningar för att koppel ska fungera

Oavsett vilket koppel man valt, behöver vissa andra förutsättningar vara uppfyllda för att ett koppel ska fungera väl.

Koppling och avkoppling fungerar inte i hur små kurvradier som helst. Automatiska koppel är känsligare än manuella, men alla koppeltyper har en undre gräns där koppling inte längre är möjlig. För flera koppeltyper är det dessutom så att minsta radie för koppling är mindre än minsta radie för avkoppling - vilket innebär att man kan riskera att koppla av en vagn där den inte går att koppla på igen.

Vidare är det inte särskilt smidigt att koppla av koppel som är sträckta, vare sig i verkligheten eller i modell. Därför är det lämpligt att slacka kopplen lite genom att backa dragfordonet mot tåget någon cm innan man försöker koppla av.

Alla koppeltyper kräver noggrann justering av höjdläget, och avståndet till buffertbalken för vagnar med buffertar. Tyvärr följer inte alla tillverkare standarderna riktigt, så detta kan behöva kontrolleras.

Andra wiki-sidor om koppel

Kategori: koppel (Olika typer av koppel).
Koppel i skala H0
Koppel i skala H0e

Tillbaka till nybörjarguiden

Webreferenser

Järnvägsnyheter.se: Digitala automatkoppel revolutionerar godstrafiken: ”Nu måste tågen sluta rulla med 1830-talsteknik”

Railcolornews: Digital Automatic Coupling: Winning Design Announced (Scharfenbergskopplet som framtidens koppel).

Svenskt MJ-forum: Bästa kopplet för rangering? (Tråd om goda egenskaper för rangeringskoppel).

Tryckta referenser - allmänt

Göran Sohlberg: "Nickande koppel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013 (Digitalstyrd avkoppling).