Visa källa för Skala H0

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
H0 innebär [[skala]]  '''1:87''' med [[spårvidd]]  '''16,5mm''' (1435 mm / 87) för [[normalspår]]. H0 är den vanligast förekommande skalan för [[modelljärnvägar]]. Skala H0 är standardiserad av [[Morop]] och [[NMRA]].

==Inledning==
Namnet H0 kommer av "halva nollan", d.v.s. allt är (ungefär) hälften så stort som i [[skala 0]]. H0 är den vanligaste skalan i Sverige, liksom i de flesta länder världen över.

H0 delas in i '''[[tvåräls]]''' och '''[[treräls]]''', som inte är kompatibla med varandra. Tidigare var det vanligt att tala om [[likström]] eller [[växelström]], men i dag är många [[modelljärnvägar]] [[Digitala system|digitala]], så dessa beteckningar är numera mindre relevanta.

Det finns även smalspårsvarianter av H0, till exempel [[H0m]], [[H0n3]], [[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]], [[H0n2]] och [[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]. Dessa använder enbart [[tvåräls]]systemet.

==Utbud==
H0 har det största utbudet på marknaden idag, med alltifrån [[småserietillverkare]] till de största aktörerna på MJ-marknaden.

För den som vill köra svenskt finns det överlägset största utbudet i denna skala, där både inhemska [[småserietillverkare]] och de stora kontinentala tillverkarna gör modeller. Genom [[Märklin]]s starka ställning i Sverige finns många [[färdigmodell]]er tillgängliga för [[treräls]], medan nästan alla modeller finns för [[tvåräls]]. De flesta [[småserietillverkare|småserietillverkarna]] koncentrerar sig på [[2R]] och levererar [[byggsatser]].

På den tyska, österrikiska och schweiziska marknaden är också H0-utbudet relativt stort, störst i Tyskland och sannolikt minst i Schweiz. På alla dessa marknader finns både stor- och [[småserietillverkare]] aktiva, däremot är inslaget av byggsatser proportionellt mindre än i Sverige. Fördelningen mellan [[tvåräls]] och [[treräls]] är ganska jämn.

I USA dominerar [[tvåräls]] helt skala H0, även om [[Märklin]] fortfarande har importörer i landet. Utbudet är mycket stort, och omfattar hela skalan av tillverkare. Det finns lok- och vagnsbyggsatser, men många amerikaner förväntar sig högkvalitativa färdigmodeller.
<span id="Gorre & Daphetid"></span>
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Gorre & Daphetid.jpg|1000px|Gorre & Daphetid]]
|-
| class="imageCaption" | Taylor Lake på Gorre & Daphetid, [[Allen, John|John Allens]] berömda anläggning, 1958. Copyright Keith Beard.
|}

I Storbritannien används normalt [[00]] i stället för H0, även om det finns en [http://www.british-ho.com/ förening] för brittiskt H0-bygge.

Det finns ett rätt omfattande utbud av [[H0-bilar|vägfordon]] i skala H0, de flesta tillverkade för MJ-marknaden. Det finns också relativt gott om figurer, tyska [[Preiser]] dominerar marknaden.

==Spårstandarder i H0==
Det finns en uppsjö av [[spårstandarder]] för H0, vilket kanske kan sägas ge [[modellrallare]]n en omfattande valfrihet, men också skapar en hel del "kompatibilitetsproblem".

Det första valet handlar om [[tvåräls]] eller [[treräls]]. Väljer man [[treräls]] är det bara att följa [[Märklin]]s normer. Väljer man [[tvåräls]] finns det flera alternativ.

I Europa dominerar [http://www.miba.de/morop/nem310-d.pdf NEM] , vilket också är den '''minst''' [[skalenlig]]a av de vanligt förekommande standarderna. P.g.a. detta har det funnits en viss trend under rätt många år att söka sig mot finare standarder, men någon enhetlig ny sådan standard för europamarknaden har inte etablerats.

I USA gäller istället [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA S-1.2], som är något mer [[skalenlig]] än NEM, och framför allt har lägre flänsar. Denna används också av många i Europa som vill ha lite skalenligare fordon, och kallas ofta något oegentligt för [[RP-25]].

NMRA-fordon kan oftast ta sig fram på NEM-räls, men p.g.a. de höga flänsarna är det inte säkert att NEM-fordon kan utnyttja NMRA-räls.

I [[FREMO]] finns en [[finskala]]-standard som utgör ett mellanläge mellan NMRA S-1.2 och [[Proto:87]], som kallas H0-fine. Den bygger också på [[RP25]]-hjul, men den smalare variant ([[code]] 88) som annars används för [[H0n3]].

Slutligen finns det också två så kallade [[proto-standarder]] för H0, [[Proto%2087|Proto 87]] som är normerad av NMRA, och [[H0pur]], som har sin bakgrund i Tyskland. Det finns vissa skillnader mellan dessa standarder, men de är i praktiken kompatibla.

==Koppel==
Det finns en stor mängd koppeltyper som har lanserats för H0. Några har dock blivit dominerande inom vissa segment.

*[[Koppel#Märklin-typen|Märklin-kopplet]] har en stark ställning inom europeisk H0-skala. Det har dock nackdelen att fordonen kommer långt ifrån varandra.
*[[Koppel#Kortkoppel|Kortkoppel]] används främst i H0 för europeiska fordon med buffertar, för att de ska komma närmare varandra. Det finns inget standardiserat kortkoppel, men det finns standarder för koppelfästen och koppelkulisser.
*På den amerikanska marknaden dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Kadee-kopplet]].

Äldre [[Fleischmann]]-fordon har ofta [[Koppel#Fleischmann-typen|Fleischmanns koppel]]. På svenska klubbanor förekommer också [[Koppel#Trådbygelkoppel|TB-kopplet]].

==Moduler==
[[MMM]] har modulstandarder både för både [http://www.malarmodulmote.se/dokumentation/ 2R och 3R].

[[FREMO]] har flera modulstandarder i H0 (samtliga [[2R]]), dels för [https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ europeiska förebilder] med olika spårstandarer, dels för [https://www.fremo-net.eu/en/modular-systems/h0-scale/h0-usa/h0-usanormen/ amerikanska förebilder]. USMS [http://www.usms.se/standard.htm standard] är baserad på FREMO.

==Historik==
Efter första världskriget minskade försäljningen av modelljärnvägar, varför tyska leksaksfirman Bing lanserade sin Tischeneisenbahn ("bordsjärnväg") 1922, i samarbete med brittiska Basset-Lowke. [[Spårvidd]]en var 16,5 mm, och precis som med andra dåtida modelljärnvägar var skalan inte helt definierad. Från början kallades den skala 00. Bing tillverkade både urverkståg och elektriska tåg ([[treräls]] [[växelström]]). I efterdyningarna av finanskraschen 1929 upphörde Bing dock med modelljärnvägar 1932.

I Tyskland fortsatte [[Trix]] med 00-modeller 1935, följt av [[Märklin]] 1938. Även [[Trix]] och [[Märklin]] använde [[treräls]] [[växelström]]. I Tyskland användes fortfarande beteckningen 00. 

Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen [[H0-00]] efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.

Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan självbyggare använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta storserietillverkare förutom [[Märklin]] och [[Trix]]. [[Fleischmann]] lanserade sitt sortiment för [[tvåräls]] i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.

Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom Storbritannien. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R|3-rälssystem]] och [[2R|2-rälssystemet]].

På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. Exporten från kontinenten kom igång först i början på femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten, som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb|Sb]] från Tenshodo.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Milton TM.jpg|1000px|Milton TM.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | En vy från [[Milton, Uno|Uno Milton]]s anläggning på Tekniska Muséet, byggd 1947 - 1955. Allt på anläggningen är i princip [[scratchbygge|scratchbyggt]]. Foto Jonas Berggren
|}

Sedan dess har de stora tillverkarna då och då kommit med modeller av svenska förebilder, samtidigt som Sverige sedan slutet av 1960-talet har fått en livaktig småindustri av inhemska [[småserietillverkare]] som kunnat försörja den som varit intresserad av att bygga [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]] själv. På senare år har dessutom en del "mellanserietillverkare" släppt svenska [[färdigmodell]]er i lite större serier (t.ex.  [[Dekas]], [[Jeco]], [[Heljan]], [[HNoll]], [[Hobbytrade]], [[NMJ]] och På Sporet).

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]]<br/>
[[Artiklar om skala H0]]<br/>
[[Tvåräls]]<br/>
[[Treräls]]

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Tryckta referenser i urval==
Wentzels: ''Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944.'' Stockholm: Sven Wentzel 1944.
 
C-E Nordstrand: ''Modelljärnvägen'' (TfA Handböcker 12-13). Stockholm: Teknik för alla 1948.

Sven Lingö: ''Vi bygger en modelljärnväg'' (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.
 
Lennart Sundström & Robert Kutschbach: ''Min modelljärnväg''. Stockholm: Wennerberg 1958. 

Hjulo: "Hobbyns ABC. Fleischmann eller Märklin?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 (Valet mellan [[tvåräls]] eller [[treräls]]).

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i H0 med mindre station).<br/>
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap).<br/>
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, el).

[[Rutger Friberg]]: "Monorailbana i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993.

Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Modelljärnvägens hus."  i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage).

Redaktionen: "Vi bygger en lokstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013 (Lokstationsdiorama).<br/>
Redaktionen: "Vi bygger en lokstation. Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013.<br/>

Jocke Sannagård: "Det började med D." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Reportage om Tumba lokstation).

Günther Kraml: "Skala H0 - bakgrund och historia." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014.

Christer Brimalm: "H0 fyller 100 år." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Mer artiklar [[artiklar om skala H0|här]].

==Webreferenser==
[http://www.british-ho.com British 1:87 Scale Modelling] (Förening för de som bygger brittiskt i H0).

[https://www.trains.com/mrr/how-to/track-plan-database/john-allens-gorre-and-daphetid-track-plans/ Model Railroader: John Allen’s Gorre & Daphetid track plans]

[https://www.trains.com/mrr/how-to/model-train-layouts/jools-holland-and-his-railway-empire/?fbclid=IwAR0mCZjJuu4lEAw6_UBFRTAH6op4KFz-ug0l2_TchSCICSrmqho1nXBa4RY_aem_AXGdqiZZMb8muBHsZcjBTi7S2uj5Y2uDqGcHxvZi3ja2xHdt69IiPvn9npp6yjPY4qQ Model Railroader: Jools Holland and his railway empire] (Stor anläggning med brittisk och europeisk förebild).

[http://www.oldmodelkits.com/blog/plastic-model-kit-history/the-ho-scale-model-railroading-revolution-of-the-1940s/ Old Model Kits: The HO Scale Model Railroading Revolution of the 1940s] (Om utvecklingen av skala H0 på den amerikanska marknaden).

[http://www.steamlocomotive.com/model/HO-data.php?data=brass steamlocomotive.com: Guide To HO Brass Locomotives] ([[Småseriemodell]]er på den amerikanska marknaden).

[http://www.doubleogauge.com/history/history.htm Stephen Siddle: A History of 00 Gauge] (Behandlar även framväxten av H0 och konkurrensen mellan H0 och 00).

[https://de.wikipedia.org/wiki/Bing_(Unternehmen)#Spielzeugpuppen Wikipedia: Bing (Unternehmen)] (På tyska).

[http://www.yosemitevalleyrr.com/ Yosemite Valley Railroad] (Jack Burgess modelljärnväg med förebild från Kalifornien).

[https://www.youtube.com/watch?v=7DomzkCH18w Youtube.com: Franklin & South Manchester Layout Tour 2021 Part 1] (Berömd amerikansk anläggning av Gearge Sellios).<br/>
[https://www.youtube.com/watch?v=VP1LMAwQGGQ Youtube.com: Franklin & South Manchester Layout Tour 2021 Part 2]

[https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR3l7f3AbjOStx6JAavk_Y7GIB5RZ9But16YPdCmzUozdKBZmWj_4s12jZw&v=CuC_LPDG6uw&feature=youtu.be YouTube.com: Hochschwarzwald] (Tysk bana i H0).
</div>
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Standarder]]
[[Kategori: NMRA]]
[[Kategori: NEM]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Treräls]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: FREMO]]
[[Kategori: Spårvidd 16,5 mm]]
[[Kategori: ACME]]
[[Kategori: Ade]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Bachmann]]
[[Kategori: Bemo]]
[[Kategori: Brawa]]
[[Kategori: Brekina]]
[[Kategori: Brimalm]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: Dekas]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: Electrotren]]
[[Kategori: Entec]]
[[Kategori: ESU]]
[[Kategori: Faller]]
[[Kategori: Fleischmann]]
[[Kategori: Frykmodell]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Herpa]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: HNoll]]
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
[[Kategori: Hobbytrade]]
[[Kategori: Hornby]]
[[Kategori: Ibertren]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Jouef]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: Klein]]
[[Kategori: Liliput]]
[[Kategori: Lima]]
[[Kategori: Lokmodeller]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: Märklin]]
[[Kategori: NMJ]]
[[Kategori: One87]]
[[Kategori: Peco]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Pocher]]
[[Kategori: Pola]]
[[Kategori: Preiser]]
[[Kategori: Rimbo Grande]]
[[Kategori: Rivarossi]]
[[Kategori: RK Modell]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Roskopf]]
[[Kategori: RS-Modell]]
[[Kategori: Röwa]]
[[Kategori: SMJ]]
[[Kategori: SV&LV]]
[[Kategori: SWB - MJ-tillverkare]]
[[Kategori: TeknoBygg]]
[[Kategori: Tillig]]
[[Kategori: Trix]]
[[Kategori: UGJ]]
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
[[Kategori: Viessmann]]
[[Kategori: Vollmer]]
[[Kategori: VVA]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Weinert]]
[[Kategori: Wiking]]
[[Kategori: Zeuke]]