Modelljärnvägstrafik
När en modelljärnväg är färdig, vad ska man då göra med den? Det går att misstänka att många modellbyggare aldrig ställs inför det problemet, eftersom de inte någonsin hinner dit. Andra ser byggandet som huvudsaken, och fortsätter att bygga om delar av anläggningen, eller river den helt sonika om de skulle råka bli färdiga.
För de som vill få ut något mer av anläggningen, kan det vara meningsfullt att försöka hitta något sätt att skapa en strukturerad trafik. Planlöst körande av de olika fordon som banan har förlorar snart sin charm, det som gör trafiken intressant är att skapa någon form av lagom utmanande spel som är tillräckligt enkelt för att inte tappa bort nöjet att köra tåg och tillräckligt komplext för att vidmakthålla intresset. Det är klart att förebildens trafikmetoder är en bra ledstång för utvecklingen av modelljärnvägens trafik, men det viktiga är nöjet, inte nödvändigtvis korrektheten.
Denna sida ger en introduktion till ämnet.
Tidtabellstrafik
Tågtrafiken på en riktig järnväg styrs i de allra flesta fall av en tidtabell, som visar när olika typer av tåg skall gå längs banan. Utgångspunkten för trafikplanerarna är vanligtvis en grafisk tidtabell, som sedan omsätts i en tjänstetidtabell. Grunden för en intressant trafik på MJ-banan är oftast just en tidtabell. Att utveckla en egen tidtabell kan ses som ett nöje i sig, då man dels efterforskar förebildens trafik, och dels utvecklar intressant och varierad trafik för den egna banan. Mer omväxling är oftast nyckeln till mer nöje. Flera typer av tåg (persontåg, godståg, blandade tåg, snälltåg o.s.v.) och flera olika typer av händelser (möten, förbigångar, genomfartståg o.s.v.) ökar intresset. En riktig tidtabell täcker oftast ett trafikdygn, och det är en bra utgångspunkt för MJ-tidtabellen också. Ett bra verktyg vid MJ-trafik är också en tågordning, d.v.s. en lista på alla tåg i tidsordning som trafikerar en viss station.
Tidtabellstrafik skapar också ett behov av tågledning. Här kan förebildens lösningar tjäna som inspiration.
Trafiksekvenser eller snabbklockor
En modelljärnväg är i princip aldrig skalenligt lång. Små stationer kan kanske byggas skalenliga, men linjen mellan dem är i bästa fall några tiotals meter på en stor anläggning, och förhoppningsvis längre än en tåglängd på den trångbodda hemmabanan. Det gör att det går mycket fortare för ett modelltåg att passera en modelljärnväg om man kör i skalenlig hastighet än det skulle gjort i "verkligheten". Därmed blir det konstigt att använda en vanlig klocka på modellbanan. Den enklaste lösningen är att strunta i vad klockan är, utan istället se tidtabellen som en sekvens av tåg som skall köras i tur och ordning. Därmed slipper man ett stressmoment, eftersom tågen på din modelljärnväg ALLTID kommer i tid per definition (något för SJ att drömma om). Samtidigt missar man också möjligheten att prova de olika rutiner som finns för att hantera förseningar. Det andra alternativet är att ha en klocka som går fortare än i verkligheten, för att på så sätt kompensera för de korta avstånden mellan stationerna. Trafiken blir klart mera utmanande. En sådan s.k. snabbklocka brukar gå 4-12 gånger fortare än en vanlig klocka. En nackdel att växlingen på stationerna kan bli väldigt tidspressad, eftersom den inte går så mycket fortare än i verkligheten, och då kan det vara svårt att hänga med de snabba tågrörelserna på linjen.
Vagnslasttrafik
För att ihopväxlingen av godståg ska bli något mera än en parad av visuellt intressanta godsvagnar, kan även vagnslasttrafik simuleras på modelljärnvägen. Det finns flera etablerade metoder för detta, t.ex. datorgenererade växlingslistor som delas ut innan trafiken startar elller s.k. fraktkort, som utgår från de tänkta transportbehov som banan skall hantera. För att skapa underlag för vagnslasttrafiken kan det vara intressant att fundera på vilka industrier som finns i banans trafikområde.
Trafikidé och planering
För den som vill bygga en trafikbana kan det vara bra att ha en trafikidé för modelljärnvägen innan den skall byggas. Trafikidén beskriver vilken typ av trafik som förekommer på banan, och hur den ska utföras, och av vem/vilka. Trafikidén kan påverka utforningen av bangårdar, vilka industrier som läggs längs banan, hur modelljärnvägen kontolleras, och i vilken utsträckning förebildens säkerhetstjänst skall simuleras. Därmed är det bra att loopa igenom trafikidén innan man sätter sågen i virket.
Andra wiki-sidor om trafik mm.
Industrier i modell
Hamnar och sjöfart
Metoder för kontroll av modelljärnvägar
Säkerhetstjänst för MJ
Tidtabell
Tjänstetidtabell
Tågordning
Snabbklocka
Grafisk tidtabell
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Intermodal trafik
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb
Tillbaka till nybörjarguiden
Webreferenser
Historiskt.nu: Driftplatser i Signaturordning (Förklaringar till svenska driftplatssignaturer)
nmra.org: Beginners Guide Part 9: Operations
Tryckta referenser - allmänt
Jan Jangö: "Med tonvikt på trafik." i Jan Jangö & Bo Holmgren: Järnvägshobby 1. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Reportage från trafik på Bruno Kocks bana Yxkrokens Järnväg).
DS: "Trafikkvällar på Saxnora-Mohällarne." i Allt om Hobby nr 5/1977.
Krister Brandt: "Låt tågen gå! Om trafik och näringar för mj-bruk." i Allt om Hobby nr 6/1985.
Krister Brandt: "Tåg ut! Trafik oh näringar för mj-bruk. del 2." i Allt om Hobby nr 7/1985.
Krister Brandt: "Smålek en smula! Om trafik och näringar för mj-bruk. del III." i Allt om Hobby nr 8/1985.
Krister Brandt: "Uppehåll i Undveket. Om trafik och näringar för mj-bruk. del IV." i Allt om Hobby nr 1/1986.
Krister Brandt: "Klart spår till Kråkvattnet. Om trafik och näringar för mj-bruk. del V." i Allt om Hobby nr 3/1986.
Bruno Kock: "En dag i Östra Väster." i Allt om Hobby nr 4/1989 (En trafikdag på Yxkrokens Järnväg).
Björn Söderberg: "Trafik på modelljärnvägen." i Krister Brandt(red.) Modeltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Trafik med grafisk tidtabell, tjänstetidtabell, förarturlista och tågordning).
Jan Frelin: "Trafik på Trefoten." i Smalspårigt nr 93/2005 (Tidtabellstrafik utan klocka, och vagnslasttrafik).
Urban Johansson: "Signalstav i skala 1:2." i Allt om Hobby nr 3/2009.
Redaktionen: "Trafik på modelljärnvägen. Tips för roligare körning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 3/2010 (Tidtabell och vagnslasttrafik).
Lance Mindheim: How To Operate A Modern Era Switching Layout. CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).
Per Ljungberg: "Att köra lokalgodståg på en modelljärnväg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011.
Lars Ljungberg: "Modernt trafikspel anpassat för svensk trafik." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011.
Iwan Stenman: "Björntjänster i H0!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Bygge av vagnbjörnar).
Jocke Sannagård: "Storskaligt trafikspel på moduljärnvägen." i Allt om Hobby nr 6/2014 (Reportage från Dreamtrack).
Lars Ljungberg: "Ett arbetspass i hamnen - rolig FREMO-rangering." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Berättelse från modulträff i Hartmannsdorf 2013).
Markus Öbrink: "Nattåg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 30/2017.
Lars Ljungberg: "Trafikspel - med inriktning på rangering." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019.
Stefan Nilsson: "Trafikdag 82 på NLJ." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019 (Trafik på en svensk hembana i H0).
Stafffan Åkerlund: "Munksund - en modelljärnväg planerad för trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024 (Bana runt väggarna, H0).
Stafffan Åkerlund: "Munksund - trafikspel ger min modelljärnväg mening." i Modelljärnvägsmagasinet nr 57/2024.
Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 2: Operating Session." i Modelljärnvägsmagasinet nr 59/2024 (Nordamerikansk trafik).
Tryckta referenser - körning
Jan Carnell: "Rätt hastighet på m-järnvägen." i Allt om Hobby nr 2/1972 (Hur fort bör tågen gå?).
Rutger Friberg: "Rangera på nytt sätt." i Allt om Hobby nr 1/1983 (Styra vagnar över rangervall med magneter i vagnarna).
Rutger Friberg: "Hastighetsmätare för H0-rallare." i Allt om Hobby nr 2/1996 (Vagn med hastighetsmätare).
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i Allt om Hobby nr 6/1997.
L. Anders Wallquist: "Hur fort ska tågen köras på modelljärnvägen?" i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Om olika faktorer som påverkar lämplig tåghastighet).
Rutger Friberg: "MJ-nytt. Hastighetsmätare till Märklin." i Allt om Hobby nr 6/2005 (För alla skalor).
Anders Wallquist: "Hastighetsmätare för modelltåg." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Hastighetsmätare för att mäta skalenlig hastighet, fast placerad på anläggningen).
"Mät farten." i Allt om Hobby nr 3/2021, s. 20 (Hastighetsmätare från Halling).