Spår

Spåret på en modelljärnväg används för att styra järnvägsfordon (precis som hos förebilden), och i regel för att mata ström till fordonen. Se dock live-steam och batteridrivna modelljärnvägar.

Alternativ för modellspår

Strömmen till dragfordon på en modelljärnväg matas normalt via spåret, antingen med tvårälssystemet eller trerälssystemet. Treräls förekommer idag endast i skala H0 och skala 0.

Spåret på en modelljärnväg är en kompromiss mellan form och funktion, oftast till fördel till funktionen.

Det finns i princip tre olika sätt att bygga modelljärnvägsspår:

• Sektionerat spår innebär att man utnyttjar tillverkarnas färdiga delar i form av färdiga kurvor, raksträckor och växlar.
• Flexräls innebär att man använder böjliga spårlängder som oftast säljs i meterlängder. Färdiga växlar används oftast.
• Handbyggt spår innebär förstås att man bygger allting själv.

	Fördelar	Nackdelar
Sektionerat spår	Snabbt och enkelt att bygga.	Väldigt orealistisk spårgeometri. Svårt att passa in till mer komplicerade spårplaner
Flexräls	Fri spårgeometri som medger mera realistiskt spår.	Lite omständligt att bygga. Kräver noggrann kontroll av spårgeometrin.
Handbyggt spår	Kan efterlikna riktigt spår, även spåret blir en modell	Tar tid att bygga.

Inget hindrar att man kombinerar dessa typer av spår på samma modelljärnväg. Tänk bara på att ett konsistent slutresultat kan vara viktigare än att enskilda spårbitar är särskilt tilltalande.

Vid val av spår behöver man också överväga vilken spårstandard man vill ha på sin modelljärnväg. De flesta kommersiella spårsystem verkar vara en kompromiss mellan NMRA och NEM. Ett förslag kan vara att utgå från ett märke och göra det till sin de-facto standard. Spår erbjuds vidare med olika höjd på rälerna (mäts i ”code”). Rälhöjden måste passa med fordonens hjulstandard.

Även spåret kan utföras så att det efterliknar förebilden. Det är lättare att åstadkomma med flexräls eller handbyggt spår. Se vidare spåret som modell.

Sektionerat spår kan med fördel blandas med flexräls i partier där den inte syns. Exempel är spårspiraler (helix) till andra plan, där jämnhet i kurvradien är viktigare än utseendet, eller på dolda bangårdar. Där kan även olika fabrikat blandas eftersom utseende spelar mindre roll.

Både flexräls och sektionerat spår kan vidare fås med och utan banvall. Vilket man väljer beror på vad man vill prioterara i sitt MJ-byggande. I de synliga delarna av banan kan det vara olämpligt att blanda spår med och utan banvall, det kan vara svårt att få ett konsistent utseende.

	Fördelar	Nackdelar
Spår med banvall	Snabbt och enkelt att bygga.	Mindre realistiskt utseende. Olika märken kan vara svåra att koppla ihop
Spår utan banvall	Ger möjligheter till mer realistiskt resultat. Enklare att kombinera olika märken	Behöver ballasteras för ett snyggt resultat.

Spårläggning med flexräls eller sektionerat spår

Det traditionella sättet att fästa spåret är att använda spik i någon form, spikar för detta tillhandahålls av modelljärnvägshandeln. Detta förutsätter dock en relativt styv banunderbyggnad. En del typer av spår kommer med färdiga spikhål, annars får hålen borras med en fin borr i en stiftklove.

Ett alternativ är att limma spåret, man bör då tänka att ett lim som stelnar hårt kan bidra till en hög ljudnivå. Därmed har lim som stelnar flexibelt en fördel, latexfog eller bygglim är lämpliga materiel.

Vanligtvis skarvas spåret med skarvjärn som greppar om rälens fot. Dessa används för att styra rälerna till rätt läge i sida och höjd vid spårskarvar. Det krävs olika skarvjärn för olika rälsprofiler. Det finns ledande skarvjärn av nysilver, och isolerande skarvjärn av plast. De senare används när man behöver sektionera spåret elektriskt.

Vid spårläggning behöver man också förbereda elanslutningar. Vanliga skarvjärn är inte särskilt bra ledare, varje rälbit bör antingen ha en egen elanslutning eller lödas i skarvjärnet.

Ballastering

Om man inte har valt spår med inbyggd banvall ballasteras spåret normalt i nästa steg. Ballast för MJ-spår tillhandahålls av modelljärnvägshandeln. Ballastering av spår innebär att ballast sprids ut längs med banan och packas så den att ligger mellan spårets slipers. Ballasten bör därefter fuktas med sprejflaska med vatten med en smula diskmedel i för att limmet ska kunna appliceras lättare. Därefter fästs ballasten med utspätt lim av något slag, som läggs på med pipett. Limmet måste vara vattenlösligt och spädas ungefär 4-5/1, samt bli transparent när det stelnat. Vitlim fungerar men kan blir styvt och leder ljud, Transparent latexfog stelnar mjukare.

Mer om skalenlig ballast i spåret som modell.

Verktyg för spårläggning

• Stållinjal
• Måttband
• Vinkelhake
• Märkpenna
• Rail-cutter
• Nålfilar
• Kartnålar
• Lödutrustning

Andra wiki-sidor om spår

Spår- och hjulstandarder
Spåret som modell
Skarvjärn
Växlar
Växeldelar
Växelklot
Stoppbock
Vändslingor
Sektionerat spår
Flexräls
Handbyggt spår
Banunderbyggnad
Code
Spårspärr
Tågspår
Sidospår
Bispår

Andra wiki-sidor om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap

Tillbaka till nybörjarguiden

Webreferenser

Lance Mindheim: Hidden Feeders

Lucias Hobby (MJ-el och spårbyggnad).

Micro Engineering (Amerikanskt företag med utbud av flexräls och växlar i flera skalor samt lösa räler i många dimensioner).

Model Railroader: Solder track feeder wires in 10 quick steps

Model Railroader: Tracklaying: adhesives, nails, or spikes?

nmra.org: Beginners Guide Part 4: Laying Track

Scenicexpress.com: Trackwork... doing it right. (Relativt heltäckande genomgång av spårbygge och banunderbyggnad).

Youtube.com: Feeder Wires - How Many Should You Have

Youtube.com: How To Install Track Feeders On Your Model Railroad

Youtube.com: Model Railroad - How To - Installing feeder wires

Youtube.com: Soldering Feeders And Adding Rail Joiners (343)

Youtube.com: Stop Cleaning Your Track on Your Model Railroad

Tryckta referenser

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i Smalspårigt nr 58/1995.

Lars Olov Karlsson: "Spårmått gör dubbelspår enkelt." i Allt om Hobby nr 4/1996, s. 28 (Ställbart mått från Lima).

Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i Allt om Hobby nr 1/1998 (Banunderbyggnad, spårunderlag och spår).

Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i Allt om Hobby nr 3/1998 (Rälsläggning med Tillig-räls).

Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på gammalt vis. Med mera mm." i Allt om Hobby nr 4/2002 (Växelmanövrering med gardinsprialer bland annat).

Christer Engström: "Hör och häpna: Om tåg på tysta spår." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Flemming Ørneholms metod för attt bygga tysta spår).

RAF: "Jigg för rälsbyggare." i Allt om Hobby nr 8/2004, s. 9 (Jiggar i H0, H0n3 och N från Fast Tracks).

Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i Allt om Hobby nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls från Tillig)

Rutger Friberg: "Tysta spår och smygande tåg!" i Allt om Hobby nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).

"Grusa banvallen snabbt!" i Allt om Hobby nr 1/2010, s. 14 (Ballastspridare från Arnold Huebsch).

"Svenska stoppbockar i H0." i Allt om Hobby nr 4/2013, s. 8 (Notis om stoppbockar från Jeco).

Olof Wickström: "Test: Powerbase från DCC Concepts." i Modelljärnvägsmagasinet nr 36/2019 (Magneter under loken och järnplattor under spåret för bättre adhesion).

Oskar Fröidh: "Kurvor i förebild och modell." i Modelljärnvägsmagasinet nr 37/2019 (Övergångskurvor och rälsförhöjning).

Michael Graff: "Gör din egen ballast." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020.

Ulf Johnson: "Att ballasters räls med sand och tapetklister." i Modelljärnvägsmagasinet nr 54/2023.

Tryckta referenser - rälsskarvar

"Fråga oss om tåg. Koppla räls." i Allt om Hobby nr 2/1975 (Skarvning av spår med olika rälhöjd).

Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på gammalt vis. Skarvslarv mm." i Allt om Hobby nr 3/2002 (Omläggning av spåret).

Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på gammalt vis. Viktig ballast och jakt på skarvar!" i Allt om Hobby nr 6/2004 (Om vikten av plana spår).

Tryckta referenser - rengöring

Krister Brandt: "Håll rent på banan!" i Krister Brandt (red.): Modelltåg -94. Stort & smått. Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Rengöring av spår).

Rutger Friberg: "Rengöringsvagn modell USA." i Allt om Hobby nr 1/1996, s. 15 (Test av spårrengöringsvagn).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Rengöringsvagnar i olika skalor." i Allt om Hobby nr 2/1996, s. 16 (Från Verbeck).

Christer Engström: "Kör med rent spel. Om renlighetens betydelse för kontakt och strömupptagning." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Rengöring av spår och hjul).

RAF: "Ny konstruktion för rälsrengöring." i Allt om Hobby nr 6/2000, s. 16-17 (Vagn med polerrulle från Aztec Trains).

Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på gammalt vis. Rent & snyggt mm." i Allt om Hobby nr 1/2002 (Rengöringsmetoder och driftsäkerhet).

Rutger Friberg: "Rengöring av H0-spår." i Allt om Hobby nr 4/2008, s. 24 (Från Noch).